Läst: Lewismannen av Peter May

Lewismannen (inbunden)

Lewismannen (The Lewis Man) av Peter May (2014) – ♥♥♥♥
Modernista (recex)

I en vindpinad torvmosse på Isle of Lewis påträffas liket efter en ung man. Av den patologiska undersökningen framgår att mannen blivit knivmördad och att han troligen legat i mossen sedan slutet av femtiotalet. I övrigt har polisen bara en ledtråd: DNA-analysen visar att offret på något vis är släkt med Tormod Macdonald, en åldrad lantbrukare från ön.
Men Tormod har alltid hävdat att han är enda barnet och ingen har någonsin hört talas om några släktingar. Numera lider han av svår demens och har små möjligheter att själv bringa klarhet i situationen eller att försvara sig mot de misstankar som riktas mot honom.
Tormod är också far till Marsaili, den före detta poliskommissarien Fin Macleods första stora kärlek. Fin, som återvänt till ön för att restaurera sina föräldrars torp, inleder nu en privat undersökning. Han ser det som sin plikt att hjälpa den kvinna han aldrig slutat älska, men är samtidigt medveten om de bråddjup som plötsligt kan öppna sig när man börjar vända på stenar i det förflutna.

Detta är andra delen i Mays Isle of Lewis-trilogi och den är lika bra som den första delen (Svarthuset, läs recension här). Miljön är så skickligt skildrad att man riktigt känner den fuktiga vinden från havet och kan smaka den saltstänkta luften. Det är kargt och fattigt och människorna är sega, fåordiga och tillknäppta. Berättelsen berättas (liksom i Svarthuset) i två berättarperspektiv men inte ur Fins den här gången utan de delar som är i förstahandsperspektiv är ur den dementa Tormods perspektiv. Det är fascinerande att se hur han uppfattar världen. Berättelsen, en rätt sorglig sådan, rullas upp i en ganska maklig takt men det gör inget för May berättar så skickligt att man som läsare blir trollbunden. Ingen fenomenal plot twist denna gång men det är bra för det. Lewismannen tar sig inte riktigt in på topp tre över de bästa deckarna 2014 men närapå. Sista delen i Lewistrilogin heter The Chessmen och jag tror att den säkert kommer ut på Modernista under 2015.

En välförtjänt fyra i betyg till Lewismannen.

Köp den här, här eller här.

Annonser

Lyssnat på: Dödsstigen av Sara Blaedel

Dödsstigen (inbunden)

Dödsstigen ( Dødesporet) av Sara Blaedel (2014) – ♥♥♥+
Massolit förlag

När kriminalinspektör Louise Rick efter tre veckors sjukskrivning återvänder till avdelningen för efterlysta personer dröjer det inte länge förrän hon kastas in i ett nytt fall. Det rör sig om en femtonårig pojke från Hvalsø som varit spårlöst försvunnen i två veckor. Ärendet tycks till en början tämligen okomplicerat, men när sökandet efter pojken leder till att man hittar liken efter tre unga kvinnor tar utredningen en ny och betydligt allvarligare vändning.
Hvalsø, där Louise själv växt upp, har sedan länge varit ett fäste för en kvardröjande asakult och mycket tyder nu på att någon har gjutit liv i den gamla trons blodiga ritualer, där unga kvinnor från traktens flickhem offrades för att blidka gudarna. Dödsstigen, vägen mellan flickhemmet och offerplatsen, är åter i bruk.
Vistelsen i hemtrakten ger också Louise en chans att gå till botten med vad som egentligen hände då hennes ungdomskärlek Klaus tog livet av sig för många år sedan. Hon har alltid utgått från att det var så det gick till, men i ljuset av de minnen som nu väcks till liv inom henne börjar en alternativ förklaring sakta ta form …

Detta är den åttonde boken i serien om Louise Rick och den är minst lika bra som de tidigare böckerna. Ett problem är dock att det hänvisas ganska mycket till händelserna i slutet av den sjunde boken, De Bortglömda, men eftersom det var så länge sedan (och många böcker flutit förbi under tiden) så minns jag inte dem riktigt. Bitarna med asakulten är spännande och idén att ett gäng samvetslösa män tyranniserar sin hemby är intressant. Katarina Ewerlöf läser som vanligt in på utmärkt vis och det är spännande ända in i kaklet.

En stark trea till en underhållande historia.

Köp den här, här eller här!

Lyssnat på: Märkta För Livet av Emelie Schepp

Märkta för livet (mp3-bok)

Märkta För Livet av Emelie Schepp (2014) – ♥♥♥+
Bonnier Audio

En sommardag 1991 vaknar nioåriga Jana Berzelius upp på ett sjukhus. Hon har inget minne av vem hon är eller var hon kommer ifrån.
Tjugoett år senare får hon, som framgångsrik åklagare, uppdraget att leda förundersökningen i det uppmärksammade mordet på Hans Juhlén, verksamhetschef på Migrationsverket i Norrköping.
Tillsammans med kriminalkommissarie Henrik Levin och kriminalinspektör Mia Bolander inleder Jana Berzelius ett intensivt arbete med att lösa fallet. Men utredningen tar en oväntad vändning när ännu ett lik hittas. Denna gång är det en pojke. Och ju mer Jana gräver i den döda pojkens bakgrund, desto närmare kommer hon sanningen om sin egen. Och hon möter en historia mörkare och blodigare än hon någonsin kunnat föreställa sig.

Den här boken var ganska originell eftersom den berättar ur flera perspektiv och att vi som läsare får veta mycket mer än vad polisen vet. På det viset påminner den en del om Jenny Rognebys debut. Personerna är välbeskrivna och speciellt mycket gillar jag den skuldsatta Mia Bolander, som tar varje chans att hacka på de som är välbärgade. Den sista plot twisten kanske var lite onödig men på det hela taget är det en bra och spännande bok. Katarina Ewerlöf läser in den alldeles utmärkt.

En stark trea i betyg. Uppföljaren Vita Spår släpps 2015.

Köp den här, här eller här!

Bokbloggsjerka 19-22 december

jerka11

 

 

 

Annikas litteratur- och kulturblogg bjuder på en av årets sista jerkor och frågan denna vecka lyder:

Snart är det jul och lite välbehövlig vila. Hur ser julen ut? Vad ska ni läsa?

Den här bilden tog jag på min att-läsahög för någon månad sedan. Högen har inte minskat, snarare ökat, även om en del böcker bytts ut…

 

image

Just nu läser jag Lewismannen av Peter May, och den verkar vara minst lika bra som Svarthuset.

Lewismannen (inbunden)

Målet med jullovet (för man får ju nästan ett jullov även om man, som jag, ska jobba i mellandagarna) är att beta av en del av min att-läsahög. Det ska bli riktigt trevligt!! I januari ska jag till London och kommer säkert att inhandla nya böcker att lägga på högen. Gud förbjude att den någonsin tar slut!!

 

God Jul på er!!

Lyssnat på: Tokyo av Mo Hayder

Tokyo

Tokyo av Mo Hayder (2004) – ♥♥♥+

Engelskan Grey Hutchins kommer till Tokyo, besatt av tanken på att hitta en unik film med händelser från Nankingmassakern. Endast en man kan hjälpa henne och i gengäld vill han att Grey hämtar en sak åt honom – den unika hemliga ingrediens som en mäktig japansk gangster tror håller honom frisk.

Mo Hayder skriver spännande och väldigt oroande böcker…hon väjer inte för att beskriva det mest makabra och här kan hon ta i hur mycket hon vill för det kommer aldrig att komma i närheten av sanningen ändå…massakern i Nanking 1937 visar på mänsklighetens kapacitet för de mest grymma och depraverade handlingar. Jag hade aldrig hört talas om Nankingmassakern och läste på lite om den under bokens gång…och det var fullkomligt förfärlig läsning. Den här boken visar verkligen på gestaltning i sitt esse, Hayder skriver ingen på näsan vad Grey varit med om utan låter det skymta fram under läsningen vilket är raffinerat. Upplösningen är hemsk och tragisk. Boken läses in växelvis av en kvinna (Greys berättarröst) och en man (som berättar ur en mans perspektiv från Nanking 1937). Det är effektivt!

En stark trea till en hemsk bok..hemskt bra dock!

Köp den här, här eller här!!