Kalla Kulor Förlag har skickat detta recex, som jag är mycket nyfiken på!! Jag läste ett inlägg på Lottens bokblogg, http://lottensbokblogg.wordpress.com/2014/04/26/inga-kelgrisar-inga-styvbarn-av-cia-sigesgard/, och frågade efter ett eget recex. Nu får vi se…jag berömmer mig själv som rätt tålig och den här boken lär vara obehaglig…
Det känns lite tidigt att tänka på höst innan sommaren riktigt börjat…men kul att se hur lovande Norstedts höstutgivning ser ut!!
Fjärde boken om den rätt obehaglige Sebastian Bergman kommer ut i höst!! Wohoo, har verkligen gillat de första tre!!
Var inte jätteförtjust i Den Andalusiska Vännen, men ska kolla in uppföljaren Den Andre Sonen. Och Anna Karolinas debut Stöld Av Babian (älskar titeln!!) verkar lovande.
Ny Börjlind på gång!! Härligt!! Tredje boken om Tom Stilton och Olivia Rönning.
Kan inte påstå att jag gillar Mats Olsson som journalist men ska ändå kolla hans deckardebut.
Tagline -Seriemördare reser genom tiden!! Ojoj, måste läsa!!
Efter en fattig post-flunsamånad och pollensnor så blir man glad åt att hitta en överraskning i brevlådan! Ska bli spännande!!
Fågelmannen (Birdman) av Mo Hayder (2014) – ♥♥♥♥+
Modernista (recex)
En ung och ambitiös kriminalkommissarie som Jack Caffery får inte låta sig chockeras. Men en morgon kallas han till en öde utkant av sydöstra London, där fem svårt sargade kvinnokroppar påträffats, alla märkta med samma fruktansvärda signatur: en liten fågel insydd i bröstet. Och det är bara en tidsfråga innan den här nekrofila seriemördaren slår till igen.
Jack hemsöks dessutom av en gammal familjetragedi som han aldrig kunnat lösa: mysteriet med hans egen försvunne bror. Han kämpar med sitt förflutnas demoner, samtidigt som han mer eller mindre ensam ska jaga en av decenniets värsta psykopater.
Det här var definitivt en deckare som inte kommer att falla alla i smaken – den är otroligt våldsam, makaber och obehaglig…så givetvis älskar jag den!! Jag har tidigare läst Ritual av Mo Hayder, den handlar också om Jack Caffery men är nummer tre i serien om Caffery och utspelar sig tidsmässigt längre fram i tiden. Fågelmannen är Hayders debut och är mycket bättre än Ritual tycker jag. När man tror att det inte finns mer slask och mänsklig perversion, så smäller Hayder till med ännu mer. Ändå tycker jag inte det blir spekulativt…det finns en bakgrund som beskriver hur bovarna kommit att bli som de blivit och det köper jag. Bihistorien om Cafferys granne, som eventuellt dödat hans bror, är också intressant. Mycket bra deckare, i stil med Val McDermid eller Stuart MacBride…men något mer allvarlig än MacBrides böcker och definitivt mer makaber än både MacBride och McDermid. Modernista fortsätter att leverera. Nu hoppas jag på snabba översättningar av de övriga Caffery-böckerna…det finns sex stycken tydligen varav två är översatta och utgivna av Modernista.
Annikas litteratur- och kulturblogg kör jerka denna vecka också…och denna vecka lyder frågan:
Känner du igen dig i något eller några av de påståenden som du kan läsa om på ”21 signs you´re suffering from a book hangover”?
Vilket eller vilka i så fall?
Såklart har jag, i lyckoyran över att ha upptäckt en ny favoritförfattare, beställt en hel hög med böcker av denne. Annars var det inte så mycket jag kände igen…men kom att tänka på att den mest rabiata fan-läsaren är den som blir så inne i böckerna att han/hon (gillar inte ordet hen faktiskt, trots att det är praktiskt) skriver egna böcker med samma hjältar – så kallad fan fiction!
”Fan fiction is what literature might look like if it were reinvented from scratch after a nuclear apocalypse by a band of brilliant pop-culture junkies trapped in a sealed bunker. They don’t do it for money. That’s not what it’s about. The writers write it and put it up online just for the satisfaction. They’re fans, but they’re not silent, couch-bound consumers of media. The culture talks to them, and they talk back to the culture in its own language.”
‘ 
Gökens Rop (The Cuckoo´s Calling) av Robert Galbraith (2014) – ♥♥♥♥
Wahlström & Widstrand (recex)
När en både firad och skandalomsusad fotomodell faller mot sin död från en balkong i Mayfair, London tror man är det är självmord. Det är bara hennes adoptivbror som misstänker att ett brott har begåtts och han kontaktar därför privatdetektiv Cormoran Strike. Den enbente Afghanistanveteranen Cormorans liv är i spillror och hans enda glädje på senare tid är den nya ovanligt driftiga och pigga assistenten Robin. Tyvärr finns det inte pengar att behålla henne. Fotomodellen Lolas tragiska död blir räddningen för Strikes neddekade detektivbyrå. Men ju mer Cormoran och Robin gräver i den unga modellens komplicerade värld med kändisar, nerknarkade pojkvänner och udda familjemedlemmar desto mörkare blir det.
Det har väl inte ungått någon att författaren bakom pseudonymen Robert Galbraith är JK Rowling, den fantastiska skaparen av Harry Potter! Jag tyckte mycket om hennes bok Den Tomma Stolen, som innehöll en god del diskbänksrealism, och tycker mycket om hennes nya deckarbok! Det är välskrivet, engagerande och så gillar jag att det inte är en polis i huvudrollen. Miltals från Harry Potter men jag tycker att man fortfarande skönjer samma sätt att skriva på som i de böckerna. Och namnet på huvudpersonen ”Cormoran Strike” hade kunnat hämtats från Potter-serien! Rowling är jättebra på att döpa sina figurer till namn som speglar deras personlighet.
Rowling är inte bara en bra ungdomsförfattare (även om jag anser att alla åldrar kan läsa Harry Potter), hon har med Den Tomma Stolen och Gökens Rop bevisat att hon behärskar alla typer av genres. Jag vill gärna läsa mer om Strike!!
En stabil fyra – det kom en liten plot twist på slutet!
Sjöjungfrun av Camilla Läckberg (2009) – ♥♥♥+
Bonnier Audio
En försvunnen man hittas efter fyra månader mördad, fastfrusen i isen. Snart börjar en av hans bekanta, författaren Christian Thydell få anonyma, hotfulla brev. Han visar breven för Erica Falk, som i sin egenskap av författare hjälpt honom med hans skrivarbete. Trots att hon är gravid med tvillingar dras Erica in i utredningen som hennes man Patrik Hedström håller i. När en person till blir mördad inser polisen att det finns ett samband, och att gåtans lösning finns i det förflutna.
Camilla Läckberg är påhittig och när man börjar nagelfara handlingen i hennes böcker så är hon ganska makaber. På ytan känns böckerna rätt mysiga med sina sympatiska huvudpersoner och sin fina skärgårdsmiljö, men kriminalhistorierna är rätt saftiga faktiskt. Så även här. Det vankas både sorgliga öden och skogstokiga personer i den här boken, som avslutas med en riktig cliffhanger. Bra där! Det ska inte alltid sluta rosenrött!
En stabil trea i betyg! Och Katarina Ewerlöf är som vanligt suverän!
Skymningens Barfotabarn av Anna Jansson (2014) – ♥♥♥+
Norstedts (recex e-bok)
Heinz Meyer var en av de tyska soldater som kom till Gotland efter andra världskriget, skadad i strider vid Baltikum. Vid samma tid kom 500 koncentrationslägerfångar till ön, för att få vård på Lärbro krigssjukhus. Det var en spökbrigad av utmärglade, svårt psykiskt och fysiskt skadade fångar som placerades på samma sjukhus som de tyska soldaterna. Sköterskorna fick stränga order att inte tala med patienterna från koncentrationslägren och hade ingen aning om vad de hade varit med om.
Det blir Maria Werns uppgift att utreda mordet på Heinz Meyer, samtidigt som bröllopsförberedelser pågår. Men även det som händer på hennes barns sommarkollo konkurrerar om uppmärksamheten. Där finns en flicka, Mirela, som ser ut att fara illa. Vad har hon varit med om?
Den här boken var en av de bästa Wern-böckerna. Det har inte slagit mig förrän nu att man inte fått veta så mycket om Maria Werns förflutna och här rullas berättelsen om hur hon i barndomen behandlats otroligt illa av sin egocentriska mor. En räcka av rätt otroliga sammanträffanden gör att Marias mammas ageranden, tillsammans med händelser som utspelar sig så långt bakåt som andra världskriget, medför att Maria och hennes barn hamnar i stor fara. Visst är det ganska osannolikt men det är underhållande och välskrivet och den fint beskrivna Gotlandsmiljön gör Janssons böcker till de sommarkrimböcker jag uppskattar mest. Bihistorien om Maria Werns fästmans ex är också bra…och det känns som om det kommer mer om det exet i böcker längre fram. I denna bok är det främst barns utsatthet, och barns elakheter mot andra barn, som är i fokus. Det känns jobbigt och svårt, men även tänkvärt.
Som vanligt en trevlig läsupplevselse som får en stark trea i betyg av mig.
Idag väntade två fina recex i brevlådan! Helgen är räddad! Tack Modernista och Damm förlag.
Är på Centralen och väntar på mitt tåg…och går förstås och fönstershoppar på Pocketshop!
De här om Miss peregrines home for peculiar children verkar spännande…med bisarra bilder i!
Nyaste Donna Leon! Fast jag måste läsa de två före denna först. Hon är produktiv!
Nyaste Peter Robinson! Say no more!
Årets deckare 2013 står förstås på läslistan! Tyckte om Den Enögda Kaninen.
Läsa & Lyssna 