Påskrivet gånger två!

Jag är väldigt glad just nu! Nu har jag skrivit på avtal gällande att ge ut Avund i ”pappersformat” och Ulven i ljudboksformat!

Avund kommer att komma ut på förlaget Nicole Publishing.

Ulven kommer ut på Saga Egmont.

Dessutom kommer jag att medverka i antologin Grimm Special Edition (Sofi Poulsen Förlag) , samt en antologi som kommer att ges ut av Marwa Förlag och som handlar om ondskefulla maskiner…

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Efter ett halvår som ibland varit jobbigt och tungt är det väldigt trevligt att känna sig bekräftad. Jag är så glad över att ni kommer att få läsa/lyssna på mina alster!

Intervju med spänningsförfattaren Monica Rehn!

Svensk krim lever och frodas på ett storartat sätt. För ett tag sedan läste jag en väldigt bra krimhistoria som heter Moratorium, skriven av debutanten Monica Rehn. Jag har fått tillfälle att fråga henne några frågor om skrivande och inspiration! Det tackar jag för!

monica_rehn_photo_gustav_karlsson_frost-1

 

  1. Jag läste att du började skriva efter att ha gått en skrivarkurs. Vad gick du för kurs och hur fick den dig att få ut historien ur huvudet och ner på papper?– Tidigare har jag haft tankar på att skriva faktaböcker. Längre än till tanken kom jag dock aldrig. För sex år sedan var jag på en releasefest. Det väckte en lust att själv försöka. Utan att berätta det för någon beställde jag en distanskurs och påbörjade embryot till det första manuset, men de eleganta formuleringar som trängdes i huvudet blev generande banala på pappret. Jag skaffade alla skrivarhandböcker jag kunde få tag på. Stephen King fick mig att förstå att det är ett hårt arbete både att bli och att vara författare. King underströk vikten av att behärska alla verktyg för att kunna skriva bra böcker.
    Med den insikten anmälde jag mig till grundkursen i att skriva spänning för Annica Wennström på Skrivarakademin i Stockholm. Sedan blev det hennes fortsättningskurs och även ett par sommarkurser på basnivå.När jag fått ordning på sådant de flesta nybörjare brottas med: perspektiv, gestaltning, tempus och vikten av att ha en historia att berätta, kom jag in på Sören Bondesons författarskola. Hela sju terminer har jag gått hos Sören och det är där mina två manus har vuxit fram och även det tredje som jag skriver på nu. Att gå skrivarkurser är något jag rekommenderar alla som vill skriva. Det är ovärderligt att få feedback på sin text från läraren och de andra deltagarna. Inte minst är det nyttigt att visa sitt alster för andra. Jag lär mig mycket även genom att läsa och analysera andras texter. Dessutom är det värdefullt att få prata om skrivandet med likasinnade, för det är sällan omgivningen förstår vilken process det är att få ur sig ett manus.is

    rehn_moratorium_omslag_inb_0

  2. Moratorium är ditt andra fullängdsmanus. Vad handlade det första manuset du skrev om och är det något du tänker jobba på och eventuellt ge ut?– På samma sätt som i Moratorium använde jag juridiken som en motor för att skapa komplikationer som driver karaktärerna att handla. I mitt första manus hade jag dock för många lösa delar som inte kunde knytas till berättelsens kärna, vilket jag fick veta av lektören Jenny Bäfving som jag anlitade efter att det hade refuserats av förlagen. Hennes utlåtande gjorde att jag fördjupade mig i dramaturgi och hur man skriver filmmanus. Hon fick mig även att förstå hur viktigt det är att karaktärerna har tydliga drivkrafter. Refuseringarna sporrade mig att försöka åstadkomma något bättre. Trots att jag hade skrivit på första manuset under två och ett halvt år och fått ihop 440 sidor var det inte svårt att släppa det. Det räckte att jag bevisat för mig själv att jag klarat av att slutföra ett helt manus.– Det är möjligt att jag gör en omarbetning av första manuset, för jag gillar historien. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att den handlar om en man och en kvinna som växte upp i samma stad. Många år senare, när kvinnan avtjänat ett längre fängelsestraff utomlands återvänder hon till Sverige och söker upp sin barndomsvän där hon får bo. Hennes förflutna gör att hon inte kan skaffa sig ett riktigt arbete så efter en tid föreslår hon vännen som jobbar på bank en i hennes tycke strålande affärsidé.Hem
  1. Moratorium ges ut på Modernista, ett av de vassaste förlagen i Sverige när det gäller att ge ut krim. Hur kom det sig att Moratorium hamnade på Modernista?– Det var en sådan bekräftelse att just Modernista ville ha min bok. Dessutom har de givit ut en av mina favoritböcker: Gone Girl av Gillian Flynn.– Först skickade jag manuset enbart till Modernista. När svaret dröjde och sommarsemestrarna närmade sig tänkte jag att jag inte ville hamna i den flod av manus som kommer in till förlagen efter sommaren. Därför skickade jag det till ytterligare några förlag. Två hörde av sig med positiv respons, men då hade Modernista ringt och ville ge ut min bok.
  2. . Berätta lite om hur du fick idén till Moratorium och vad titeln betyder.

    – Tyvärr kan jag inte berätta hur jag fick idén utan avslöja för mycket om handlingen. Men när jag har hittat en idé eller ett tema jobbar jag med olika slags synopsis för att få överblick. Det är också bra att kunna sammanfatta vad boken handlar om i en mening: [bokens titel] handlar om en [beskrivning av huvudpersonen] som [vad huvudpersonen gör] för att [vad personen vill]. När ramarna är satta är det lättare, och inte minst roligare, att släppa loss fantasin och kreativiteten. Jag vet vart jag ska och vad syftet är. Alla fungerar givetvis olika i sitt sätt att skriva och det kan ta tid att hitta sin metod. Den som gång på gång får fantastiska idéer och skriver tills det blir tvärstopp på sidan trettio kan prova att utveckla idén först genom att skriva synopsis. Det gäller särskilt om ambitionen är att skriva handlingsdrivet, med en komplicerad intrig och flera perspektiv.– Moratorium är en latinsk term som innebär ett fördröjande eller undantag av verkställighet till dess att ett krav har uppfyllts eller ett tillstånd har upphört. Begreppet Moratorium har olika betydelser inom till exempel psykologi, religion, juridik, ekonomi och krig.– I min bok använder jag termen i den betydelse som används inom psykologin. I prologen framgår innebörden av begreppet som också blev bokens titel. Så här har jag skrivit:”Känslan av tomhet, mitt moratorium, har varat länge. Jag har befunnit mig i ett vakuum. I gränslandet mellan det som hände och det som sedan ska komma, måste komma. Min tålighet har testats. Min förmåga att uthärda smärta har prövats ännu hårdare. Jag vet att när jag träder in i det nya tillståndet och samtidigt lämnar mitt moratorium kommer hålet inombords att fyllas.

    Men först måste det gamla städas bort för att ge plats för det nya. Det var han som lärde mig det. Han sa att det var ett slags naturlag. Första gången han nämnde det var jag inte gammal, kanske tretton eller fjorton år. Då fattade jag inte vad han menade, men senare blev innebörden glasklar. I mina fantasier har jag redan gjort vad jag behöver göra.”

     

  1. Kommer vi att få träffa David i fler böcker? Det känns som om det finns mer att hämta där tycker jag!– Det manus som jag skriver på nu är en fristående berättelse som befolkas av nya karaktärer, men det är mycket möjligt att David kommer tillbaka i en annan bok. Jag har några idéer där han i sin roll som jurist och advokat skulle passa bra. David och jag har ju kommit varandra nära under de här åren och det skulle vara roligt att få umgås med honom igen.
  1. Vad läser du själv och vad influerar ditt skrivande?

    – Jag har alltid läst mycket. Under många år låg fokus på fackböcker inom genrer som personlig utveckling, psykologi, ledarskap, hälsa och träning, och självfallet har jag läst mycket juridisk litteratur. Min vetgirighet och nyfikenhet har varit en tillgång som jag har haft nytta av i många sammanhang, inte minst när jag skriver och gör research.– Sedan jag började skriva skönlitterärt läser eller lyssnar jag mest på spänning. Gillian Flynn och Karin Slaughter är skickliga författare som jag inspireras av. Flynns Gone Girl är en favorit som jag har läst och analyserat ett otal gånger. Huvudjägarna av Jo Nesbø och Det som göms i snö av Carin Gerhardsen är böcker med smarta intriger och oväntade vändningar som jag är svårt förtjust i. Andra favoritförfattare är Jens Lapidus, Karin Alvtegen, Joakim Zander, Anders de la Motte, Malin Persson Giolito, Åsa Larsson, Camilla Grebe, Lars Kepler, Arne Dahl och Stieg Larsson. Ytterligare författare som har betytt mycket för mig är Kerstin Ekman, Hans Gunnarsson, Gabriel García Márquez, Bengt Ohlsson, Torbjörn Flygt, Helena von Zweigbergk och Linda Wolff. Men det finns så många andra författare som jag beundrar och får inspiration av.thumbnail_Favoritböcker Monica Rehn 2019-06-27
    Monikas inspirationsbokhög!
  1. Du har barn och ett krävande jobb. Berätta hur ditt skrivande ser ut, hur du tar tid för skrivandet?– Mina fyra barn är vuxna och utflugna. När min kärlek och jag flyttade ihop för åtta år sedan hade han med sig fyra barn och tre hundar. Ett av bonusbarnen bor hemma på heltid. Han är tjugo år och är mer till hjälp än det motsatta. De två yngsta bonusbarnen är skolåldern och är hos oss ett par tre dagar i veckan. Under åren har jag övat upp förmågan att jobba samtidigt som dataspelen blippar, dammsugaren bullrar och någon spelar musik. Men idealet är naturligtvis att få skriva ostört i långa perioder och att inte ens behöva gå ut med hundarna när det flödar på. För det mesta är det lugnt härhemma och eftersom min mans fritidsintressen är jakt och fiske är jag ofta ensam hemma under helgerna.– När jag skrev Moratorium tog jag beslutet att hoppa av jobbet som chefsjurist för att kunna skriva på heltid. Ett och ett halvt år i frihet blev det, utan andra krav än mina egna. Jag ägnade mig åt att lära mig mer, skrev, skrev om, läste favoritböckerna gång på gång. Nu arbetar jag som jurist igen, men har valt att inte vara chef med allt ansvar det innebär. Trots det är det långa dagar och ofta är jag inte hemma förrän vid sjutiden på kvällen och sätter mig vid skrivbordet vid nio. Vid den tiden på dygnet kan jag redigera eller göra research. Skrivandet får i regel vänta till lediga dagar. Mitt mål är att jag ska kunna försörja mig som författare. Jag vet att det är få förunnat och att det kräver disciplin och hårt arbete, och inte minst att ett professionellt förlag vill ge ut böckerna. Även om de förutsättningarna finns är det ingen garanti för att läsarna kommer att gilla böckerna.– Just nu önskar jag att det fanns ett piller som minimerade sömnbehovet till en timme per natt. Skämt åsido, när jag är ledig prioriterar jag skrivandet, och om Moratorium fortsätter att gå bra siktar jag på att kunna gå ner på deltid.

 

is (1)

 

Tusen tack, Monica, för att du tog dig tid! Och till er andra, läs Moratorium. I mitt tycke är det en av de bästa spänningsromaner som kommit ut hittills i år!

Läs recensionen här!

 

Läst: Intränglingar – Skräcknoveller av Mikael Strömberg

Isadora Cordée (e-bok)Skogsrov (e-bok)Stenfoster (e-bok)

Isadora Cordée (även Skrymtvalv), Skogsrov, Stenfoster av Mikael Strömberg (2019) – ♥♥♥♥
Mörkersdottir Förlag

Jag är väldigt förtjust i noveller som format – både att skriva och läsa. Storyn kokas ner till det viktigaste och man behöver inte förklara allt in i minsta detalj – saker bara är. Skräck är en tacksam novellgenre och jag är glad över att flera av mina absoluta favoritförfattare gett ut novellsamlingar (Stephen King-Dödsbädden, Den förskräckliga apan, Full Moon, No Stars, Joe Hill – Vålnader, Strange Weather, John Ajvide Lindqvist -Pappersväggar, Låt de gamla drömmarna dö). Ibland vill man bara ha en lite skräckkaramell att suga på!

Mikael Strömbergs senaste roman, De Förjagade, var det bästa han skrivit hittills så när jag såg att han knåpat ihop en serie skräcknoveller var jag genast tvungen att kolla dem på Storytel. Trilogin heter Intränglingar och består av Isabella Cordée (omdöpt senare till Skrymtvalv men jag gillar verkligen den ursprungliga titeln)m Skogsrov och Stenfoster. Alla är skrivna i jag-perspektiv och utspelar sig i små samhällen eller ute på landet. Jag rekommenderar dig som vill njuta av en tajt skräckis att kolla in den här serien. Om inte annat så för att stödja bra svensk skräck och novellutgivare! De finns som ljudböcker också, via Lind & Co. Jag läste som sagt på Storytel.

En fyra till Intränglingar!

Köp dem här, här eller här.

Läst: Within These Walls av Ania Ahlborn

Within These Walls*
Within These Walls av Ania Ahlborn (2015) – ♥♥♥♥

I ett desperat försök att rädda sin karriär som true crime-författare flyttar Lucas Graham till ett hus nära fängelset där kultledaren Jeffrey Halcomb sitter inlåst. Lucas har blivit lovad en exklusiv möjlighet att skriva en bok om Halcombs brott, men bara om han bor i det speciella huset. Lucas och hans dotter flyttar dit, men något är inte som det ska. Några andra verkar bo i huset…några som är döda.

Ania Ahlborn skriver ännu en bok som är totalt olik de tidigare böckerna. Hon är fantastisk på att välja olika skräckscenarion och här handlar det om en haunted house-historia, mixat med ett slags Charles Manson-kult. Det är välskrivet och väldigt underhållande – jag gillar särskilt hur tonårsdottern sugs in i kulten, som egentligen är död och borta sen länge. En annan rolig sak med Ahlborn är att hon inte väjer för olyckliga slut. Om man bor i ett hemsökt kult-hus är det inte så sannolikt att det kommer att sluta väl…

Jag rekommenderar alla skräckfantaster att läsa Ahlborn! En fyra i betyg!

Köp den här, här eller här.

Lyssnat på: Där Ute i Mörkret av Markus Sköld

Där ute i mörkret
Där Ute I Mörkret av Markus Sköld (2012, reviderad nyutgåva 2019) – ♥♥♥♥
Saga Egmont Förlag

Micke är deppig. Han har precis gjort slut med sin flickvän efter sju år tillsammans. För att muntra upp honom ordnar hans kompisar en vildmarksweekend i den lilla byn Mossfors, djupt inne i Norrlands inland.
Snart börjar de inse att allt inte är som det ska i de norrländska skogarna. De ser saker de inte kan förklara. Husdjur försvinner för att senare hittas döda.
Medan fullmånen lyser över trädtopparna hörs ylanden på avstånd, och sakta men säkert blir det uppenbart att det finns något där ute i mörkret. Något som jagar dem.
När mörkret faller måste de samarbeta med ortsbefolkningen för att överleva mot en fasa som ingen av dem kunnat föreställa sig.

Jag tycker att svensk skräck är så pass bra att vi står oss i jämförelse med andra länders skräckfatabur. Här har vi en underhållande varulvshistoria, nu i nyutgåva (den kom ut ursprungligen 2012 och är Markus Skölds debut). Miljön är en stugby i de norrländska skogarna och det är en tacksam miljö eftersom karaktärerna är strandsatta där, och dessutom kan man nyttja storskogen som en skrämmande fond till en bra skräckis (tänk bara Blair Witch Project). Jag gillar att alla karaktärerna får ordentlig plats och att det finns en osäkerhet kring vem som egentligen är varulvsledaren. Kanske är det mer action än skräck men roligt är det hur som helst. En underhållande berättelse som passar på semestern! Om du inte är i en stugby i Norrland förstås…

En fyra i betyg!

Köp den här, här eller här.

Läst: Den Skrattande Hazaren av Kjell Eriksson

Den skrattande hazaren
Den Skrattande Hazaren av Kjell Eriksson (2019) – ♥♥♥♥
Ordfront Förlag (recex)

Ann Lindell är tillbaka! Kommissarie Ann Lindell har lämnat Uppsalapolisen och lever ett tillbakadraget liv som ostystare i en by i Uppland. Men lugnet bedrar. På nyårsnatten tänder någon eld på den nerlagda byskolan, numera sluss för asylsökande, och tre människor mister livet. Ann Lindells instinkter som utredare vaknar och snart är hon indragen i fallet.
Hon blir kontaktad av en person som varit inblandad i en tidigare utredning, och han vill varna henne. Hans budskap är kort men tydligt: Många kommer att dö. Några veckor senare exploderar en bomb i Hökarängen, en förort söder om Stockholm.

Jag är glad över att Kjell Eriksson fortsätter sin serie om Ann Lindell vid Uppsalapolisen. Det som var tänkt att vara den sista delen om tio böcker kom 2009 så det var ett tag sen. Ann jobbar nu med att tillverka ost i ett litet ysteri, men kontaktas av en av karaktärerna i boken Prinsessan Av Burundi (jag gillar när författare låter oss träffa karaktärer från tidigare böcker) och blir inblandad i utredningen runt mord och mordbrand i den lilla by hon nu bor i. Temat är rykande aktuellt – hat mot invandrare och hur vissa främlingsfientliga falanger gör vad som helst för att få allmänhetens sympati. Erikssons prosa är som alltid mycket skön att läsa och man lämnar gärna över sig i hans kompetenta händer när han lotsar en genom historien. Det blir visst ytterligare två böcker om Ann Lindell och det ser jag fram emot.

En fyra i betyg. Läs gärna serien från början – en väldigt bra deckarserie som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar.

Köp den här, här eller här.