Läst: The Pariah av Graham Masterton

The Pariah (häftad)

The Pariah av Graham Masterton (1983) – ♥♥♥+
Hammer

Den pittoreska lilla kuststaden Granitehead verkade som en perfekt plats för John och Jane Trenton att flytta till. Men katastrofen slår till och Jane och deras ofödda barn dör. John sörjer djupt och börjar se sin döda frus skepnad i huset. Men även om det ser ut som Jane är det inte hon. Fler av Graniteheads invånare får besök av sina döda släktingar och när John söker efter en förklaring avslöjar han en länk till ett mystiskt skepp som legat på havets botten i trehundra år. Ombord på vraket finns något ont som påverkar Granitehead och alla som bor där.

Det här är ett nytryck av en bok som ursprungligen gavs ut 1983, och den har åldrats mycket väl. Masterton är skicklig på att sätta en kuslig stämning och är inte rädd för att beskriva rätt blodiga scener. Han väver gärna in sex också, och han har faktiskt skrivit flera böcker om sex, bl a How to drive your woman wild in bed…:-). Han har nyligen börjat skriva deckare också och jag måste säga att han håller en hög nivå, oavsett genre. Här är det i alla fall uråldriga mexikanska gudar som håller den lilla staden i ett järngrepp. Mycket underhållande!

En stark trea i betyg!

Köp den här, här eller här!

Lyssnat på: The Moth Catcher av Ann Cleeves

The Moth Catcher (häftad)

The Moth Catcher av Ann Cleeves (2015) – ♥♥♥♥
Pan Books

En ung man hittas död i ett dike i det lilla samhället Valley Farm. När polisen undersöker hans lägenhet hittas ännu en död man. Det enda de två männen har gemensamt är deras intresse för att samla nattfjärilar. När Vera börjar skrapa på ytan på det idylliska lilla samhället kommer fler och fler hemligheter i dagen – och några hemligheter kan innebära döden.

Jag gillar verkligen idén om små samhällen där det försiggår en massa mörka saker under en prydlig yta. Här har en familj en dotter som suttit i fängelse för att ha misshandlat en kvinna med en trasig flaska….grannar som spionerar på varandra..varje helg träffas grannarna för att ”festa” på ett ganska barnsligt och ohämmat sätt. Många roliga karaktärer och så Vera Stanhope – en favorit! Välskrivet och underhållande! Riktigt bra!

En fyra i betyg. Upplevelsen förhöjs av Janine Birketts fina inläsning.

Köp den här, här eller här.,

Lyssnat på: Harbour Street av Ann Cleeves

Harbour Street (häftad)

Harbour Street av Ann Cleeves (2014) – ♥♥♥♥
Pan Books

Detektiv Joe Ashworth och hans dotter Jessie reser hem på den proppfulla tunnelbanan. Tåget stannar oväntat, och när passagerarna lämnar tåget sitter en kvinna kvar – knivhuggen till döds. DI Vera Stanhope följer spåren till den lilla staden Mardle. Händelser från förr får konsekvenser och Vera ger sig inte förrän hon får svar.

Det här är den sjätte boken om den originella polisen Vera Stanhope – trots en brysk yta har hon ett hjärta av guld. Jag är mer förtjust i Cleeves böcker om Stanhope än om de som utspelar sig på Shetlandöarna, just för att jag är så förtjust i Vera. Intrigen är intrikat och välskriven och texten är mycket bra inläst av Janine Birkett. Generellt är engelska böcker otroligt väl inlästa.

En fyra i betyg!

Köp den här, här eller här!

 

Läst: Evig Natt av Michelle Paver

Evig natt : en arktisk spökroman

Evig Natt (Dark Matter) av Michelle Paver (2011) – ♥♥♥
Semic

Året är 1937 och 28-årige Jack lever ett hopplöst liv i London – han är fattig, ensam och har fått ge upp sina drömmar om att studera vidare. Men så får han sitt livs chans: han blir erbjuden att vara med som radiotelegrafist på en arktisk expedition. Fem män och åtta polarhundar korsar Barents hav, ser midnattssolen och slår läger i en avlägsen, obebodd vik i Spetsbergen i Norge, Gruhuken. De jagar, dricker whisky och lever ett liv som är ljusår ifrån den smutsiga dimman i London. Men den arktiska sommaren är kort. När nätterna åter blir mörka känner Jack ett krypande obehag. Han ser en mörk gestalt stiga upp ur havet, men vågar inte berätta om det för sina vänner. Inbillade han sig bara? Mörkret tilltar. En efter en tvingas expeditionens medlemmar att ge sig av, och till slut är Jack ensam kvar. Hur ska han klara fyra månader ensam i mörkret? Den eviga arktiska natten kan man inte fly ifrån, och snart fryser havet. Då kan Jack inte lämna lägret. Men Jack är ju inte helt ensam på Gruhuken – något vandrar i mörkret därute …

Den här boken berättas på samma sätt som t ex Bram Stokers Dracula (fast där var det mest i brev), genom dagboksanteckningar och i jag-form. Jag har lite svårt för det sättet att skriva… eller att läsa sånt som är skrivet på det sättet snarare. Jag tyckte allra bäst om de delarna på slutet där Paver låter en ana vad som hände med den stackaren som nu hemsöker Gruhuken – något mycket hemskt som man, raffinerat nog, får tänka ut själv. Annars tycker jag mer om lite blodigare skräck, även om jag läste Evig Natt med behållning.

En trea till en gammaldags spökhistoria.

Köp den här, här eller här.

Lyssnat på: Hemmet av Mats Strandberg

Hemmet

Hemmet av Mats Strandberg (2017) – ♥♥♥♥
Norstedts

Joel är tillbaka i småstaden där han växte upp. Han har tvingats bli förälder till sin mamma Monika, som nu ska flytta in på demensboendet Tallskuggan.
På hemmet jobbar Joels barndomsvän Nina. De har inte pratat med varandra sedan tonårens smärtsamma avsked.
Monika blir snabbt sämre när hon flyttat in på avdelning D. Hennes utbrott alltmer våldsamma. Och hon tycks veta saker som hon inte borde känna till. Det är nästan som om något okänt tagit över henne.
Nu förs Joel och Nina åter samman för att rädda Monika och sig själva.

Strandbergs Färjan var en splatterfest som utspelade sig under några intensiva timmar. Det här är en mer lågmäld och långsam historia där spänningen sakta kryper sig på, och jag får mer rysningar av Hemmet än av Färjan. Vardagen på demensboendet skildras på ett nära och trovärdigt sätt och man lär känna de olika patienterna och personalen – mest fastnar jag för stackars Edit som går runt och mässar ”Goddag, mitt namn är Edit Andersson och jag är sekreterare åt direktör Palm”…när hon väl säger nåt annat så blir det mycket effektfullt… Själva tanken på demens och dess grymhet är otäck i sig men när de dementa används som marionetter av någon ond kraft blir det ännu otäckare.
Mycket välskrivet och med ett slut som är riktigt bra! Johan Ehn är en duktig inläsare.

En fyra i betyg! Begreppet demensskräck är härmed etablerat!

Köp den här, här eller här!