Läst: Sjön – en skräckantologi

Sjön (häftad)

Sjön – en skräckantologi (Miramir förlag/Whip Media)

Alldeles rykande färsk är den här godingen – över 550 sidor skräcknoveller med Sjö som tema, och jag medverkar med två alster. Därför betygsätter jag den inte men tänkte berätta vilka noveller i den som jag tyckte bäst om!

Jag Är Inte Färdig Här av Michael Clarke. En historia om vansinne som inte är vad den först verkar vara.

Juvelgäddan av Annah Oj. En mörk saga om fattigdom och karma.

Om Natten av Mirjam Lindahl. En berättelse om hur paranoian växer…men det kanske finns en god anledning till det?

Svartmögel av David Renklint. Härligt obehagligt om en dotters minst sagt komplicerade relation till sin döda pappa.

Under Ytan av Amanda Brämerson. Sorglig berättelse om en död kvinna som inte funnit ro.

Varelsen av Ulrika Fjellborg. Stilistiskt mycket likt nanonovellerna på Instagram om De Ögondöda av Jimmy Berestål och Tobias Myrbakk. Få rader kan bjuda på mycket spänning!

En antologi som passar perfekt för semestern. Köp den här eller här!

 

 

Annonser

Recension av kommande antologien HC Andersen!!

Bookishly Falling har förhandsläst HC Andersen-boken och tyckte såhär:

#Repost @bookishlyfalling (@get_repost)
・・・
Tusen tack till @sofipoulsen.se och marchetti förlag för recensionsexemplar av H. C. ANDERSEN! 😊

Boken har gett mig mycket spännande och intressant läsning. Den innehåller ett antal kortare, omtolkade berättelser av svenska författare.

Det är svårt att recensera en bok med små många unika berättelser, en del berättelser var så spännande medan i en del andra berättelser kände jag mig lite vilsen. De flesta berättelser var dock så bra att jag gärna sett dem bli egna böcker 😅 Speciellt tyckte jag om Emelie Beijers berättelser, Svinaherden av Helen Lindholm och Sångfågeln av Sandra Nordqvist.

Det är kul att känna igen en berättelse men också intressant att se hur berättelsen vänds upp och ned för att sedan avslutas på ett helt oväntat sätt!

Det jag saknar är originaltitel av varje berättelse, många berättelser förstår jag vilka de är medan jag fortfarande klurar på en del🙈

4/5 stjärnor helt klart! Alla sagofantaster där ute, denna bok är ett måste att läsa! 😁
Även om du inte läst orginal berättelserna så är boken i sig själv helt klart läsvärd och jag rekommenderar att du läser den! 😍

Boken släpps i september på bokmässan i Göteborg om du är sugen på att skaffa ett eget exemplar 😊

#hcandersen #marchettiförlag #ebooks #eböcker #recensionsexemplar #recensionsex #recex #läsex #arc #review #bookreview #recension #bokrecension #sagor #classics #mermaid #bookishlyfallingreviews

Alltid roligt med beröm!! Tackar!!

Art Monsters of Sweden – Mia Makila

Nu har turen kommit för konstnären Mia Makila att svara på några frågor!!

Q: När började du skapa din konst?

A: Jag har alltid vetat att mitt öde är att vara och verka som konstnär. Redan som 5-åring kallade jag mig ”konstnär” och satt helst ensam i ett hörn och ritade. Så konsten har alltid funnits hos mig, speciellt collagen, det är nåt med att klippa sönder något som redan existerar och klistra ihop det till en ny värld som känns bättre. Jag har också alltid skrivit och har en inre, oförlöst författare och under hela min uppväxt har jag skrivit, målat, klippt och klistrat, gjort egna radioprogram – som nu utvecklats till podd (ART MONSTERS-podden). Jag är multikonstnär kan man säga. Det har jag nog alltid varit. Började måla på allvar under gymnasietiden och min kärlek för att skapa digitala collage började när jag installerade Photoshop 2006.

Q: Hur går din skapandeprocess till?

A: Som alla konstnärer har jag tre faser i min kreativa process: 1. Absorberande fasen. En inre upp- och nedladdning av saker som inspirerar mig och följs av ett själsligt tuggande och psykologiskt filtrerande av andra konstnärers konst, min egen historia och känslor, undermedvetna strömmar inifrån och livet, som jag försöker lösa som ett mysterium. 2. Den kreativa fasen med hantverket, arbetet och framför allt – det intakta fokuset. 3. Säljande fasen med marknadsföring, utställning, försäljning och ”affärsverksamhet”. Sedan börjar allt om.

Q: Jag har lärt mig begreppen lowbrow och dark art – mycket coolt! Konsumerar du mycket skräck, även som t ex böcker och film?

A: Nej, faktiskt inte. Jag arbetar ju med mörk konst och är väl lite arbetsskadad – det är svårt att bli skrämd av andra kreatörers verk. Dock har jag en speciell plats i mitt sinne för Michael Hanekes filmer som jag tycker är hysteriskt läskiga, speciellt den tyskspråkiga versionen av ”Funny Games”. Så älskar jag true crime dokumentärer. Verkligheten är för mig läskigare än vad någon konstnär skulle kunna skapa i sin konst. Min verklighet har tidvis varit ett rent helvete och jag vet vad människor är kapabla till att göra – utan ånger. Att inte få vara sig själv fullt ut, när själen inte får andas och känslor inte blir mottagna av andra medmänniskor då blir rädslan att bli upptäckt för den man egentligen är under ytan, så stor att man stänger av sig själv. Då kan man ju begå vilket brott som helst. Det skrämmer mig. Det är ren skräck tycker jag. Förutom Haneke så älskar jag David Lynch. Känner mig mer hemma i hans mörker än i de klassiska skräckfilmerna från Hollywood. Bästa skräckfilmsskaparen just nu är dock Lars Von Trier. Han skapar rått och ärligt.

Q: Vad har du för influenser och idoler?

Jag har ju redan nämnt Von Trier och David Lynch, men vill också nämna andra regissörer – Hitchcock, Bergman, David Fincher. Jag har en soft spot i mitt hjärta för gamla Disney-klassiker. Fotografer som Cindy Sherman, Alex Prager och Roger Ballen inspirerar. Bland bildkonstnärer är det nog väldigt mycket lowbrow som gäller, speciellt Gregory Jacobsen och Charlie Immer. Jag har många idoler som representerar olika saker för mig. Jag identifierar mig med de fiktiva karaktärerna Anne på Grönkulla, Jo March från ”Unga Kvinnor” och Pippi (nästan alla av dem är författare och Pippi hittar ju också på historier). Jag tycker J.K Rowling är en bra förebild. Frida Kahlo också. Cissi Wallin är modig. Älskar whistleblowers och sanningssägare. NASA är en institution som jag har mycket respekt för. Vilken drivkraft och nyfikenhet!

Q: Vilket är ditt egna och någon annans favoritverk?

Jag tittar inte på min konst med särskilt nostalgiska ögon men jag kan uppskatta mitt arbete med att skapa ART MONSTERS OF SWEDEN tillsammans med Maria Wingård. Att skapa ett konstkollektiv med 40 av landets främsta lowbrow- och dark art konstnärer, startat upp en ny svensk konströrelse (den svenska lowbrow-och dark art rörelsen) samt en fantastisk podd (som är Sveriges enda konstpodd i sitt slag), är en fantastisk upplevelse! Mitt favoritverk av en annan konstnär är ”Höstsonaten” av Ingmar Bergman. Den är så full av vacker, naken och hjälplös ångest. Önskar jag kunde skapa så ”to the point”. Om man pratar om bildkonst så har jag haft ett långt kärleksförhållande med Magritte’s melankoliska målning med den mörka ängeln och lejonet på bron ”Homesickness” från 1940.

Bildresultat för homesickness magritte

Tack till Mia Makila och kolla gärna in hennes coola hemsida för fler bilder!!

Läst: Natten Jag Dog av Peter Erik Du Rietz

Natten jag dog

Natten Jag Dog av Peter Erik Du Rietz (2015) – ♥♥♥♥
Hoi (författarex)

Carl Cronhammer, medlem av ett litet och löst sammansatt sällskap vars ursprung och historia har gått förlorade, förmedlar en fasansfull men spännande berättelse om sitt liv i formen av en historisk resa, ett äventyr i fästningsstaden Göteborg och svunna tiders Köpenhamn, men också i vikingarnas Normandiet och 1700-talets London.

Hur kan den här boken ha fått gå förbi så obemärkt? Det är en mycket underhållande och välskriven historia om Carl och hur han till slut blir vampyr. Även om det förekommer delar som utspelar sig i nutid så är boken skriven som Carls memoarer, och de historiska delarna är både underhållande och lärorika. Det var fanimej ingen lek att leva på 1700-talet! Om du gillar vampyrica så ska du läsa den här boken för den känns fräsch och mycket mer hardcore än Twilight…

En fyra i betyg! Bloddroppande bra!!

Köp den här, här eller här.

Läst: Den Onde Samariten av Mason Cross

Den onde samariten (inbunden)

Den Onde Samariten (The Samaritan) av Mason Cross (2018) – ♥♥♥♥
Modernista (recex)

En sadistisk seriemördare har i över ett decennium gett sig på ensamma kvinnliga bilförare som fått motorstopp. Tidningarna kallar honom Samariten. När en ung kvinnas lemlästade kropp påträffas i bergen utanför Santa Monica vet LAPD-polisen Jessica Allen att hon har sett det här förut – två och ett halvt år tidigare i andra änden av landet.
Med en mördare som inte lämnar några spår efter sig kör polisutredningen snabbt fast. Det är då Carter Blake dyker upp och erbjuder sina tjänster. Han är en skicklig spårare med en närmast kuslig förmåga att förutspå Samaritens nästa drag.
Till en början är Allen och hennes kollegor misstänksamma. Deras nya medarbetare hyser obekväma likheter med mannen de söker. Men när Samariten tar sitt dödande till nya nivåer måste Blake hitta ett sätt att stoppa honom – även om det innebär att hans eget förflutna kommer rasande ner över honom.

Mason Cross debut Ett långt spår av blod fick en trea i betyg av mig men det här är en klockren fyra. Man får veta mer om Carter Blakes bakgrund, krimhistorien är ruskig och det finns ett antal sk ”red herrings” som vänder storyn 180 grader! Mycket underhållande!

En fyra!! Tempofyllt och välskrivet.

Köp den här, här eller här!

Läst: Sweet Lolita av Kicki Sehlstedt

Sweet Lolita (inbunden)

Sweet Lolita av Kicki Sehlstedt (2018) – ♥♥♥♥
Piratförlaget (recex)

Det är en varm försommarvecka i Stockholm. Trettonåriga Matilda Karlsson söker kickar tillsammans med nyvunna vänner i en frånvarande vuxenvärld. Samtidigt hittas en kvinna död efter en bröllopsfest i Stockholms skärgård. Den döda kvinnan visar sig vara syster till journalisten och före detta utrikeskorrespondenten Aida Svantesson.
I efterforskningarna efter systerns död får hon hjälp från oväntat håll, av den kända och frispråkiga kriminologiprofessorn Kajan Berglund. Hon rör sig vant i såväl akademiska kretsar som i tv-världen och blir en viktig pusselbit i Aidas desperata sökande.

En mycket bra debut! Jag sögs in i historien direkt, speciellt delarna om den trasiga Matilda. Dessa delar är så hemska och aktuella eftersom grooming är en nät-verklighet som växer dag för dag. Kajan är en härlig karaktär som jag också fäste mig vid. Jag längtar redan till nästa del av Historierna som måste berättas.

En fyra i betyg! Säker debut!

Köp den här, här eller här.

Art Monsters of Sweden – Maria Wingård

Jag tänkte kika lite närmare på några av konstnärerna i Art Monsters of Swedens verk och först ut är en av kollektivets grundare – Maria Wingård! Frågor och svar blandas med hennes bilder.

1

1. När började du skapa din konst?

Jag fick min första kamera när jag var 14 år (1997) och på den vägen är det. Jag arbetade i många år i mörkrum, men 2005 upptäckte jag Photoshop och en helt ny värld öppnades. Det var där och då min figurativa konst kunde ta sig en annan form. Den formen som jag alltid strävat efter men kände att jag aldrig egentligen hittade i mörkrummet. Mitt målande tog fart 2002 när jag efter gymnasiet studerade konst på en folkhögskola. Men även om penslar och färg alltid kommer ha en plats i mitt skapande så ser jag mig som fotokonstnär.

2

2. Hur går din skapandeprocess till?

Jag har en inre bild av vad jag vill få fram, jag fotar och arbetar sen med bilden i Photoshop. Jag kommer nog aldrig i närheten av vad min inre bild säger och det ser jag som ett driv att fortsätta och söka. Sen är frågan om jag någonsin kommer hitta den där inre bilden jag söker efter, men jag tycker inte att det är viktigast i mitt skapandet. Det viktigaste är just drivet att fortsätta söka.

Jag brukar säga att mitt skapande drivs av två känslor: Tvångstankar och kärlek. Helt enkelt en inre plåga som försöker hitta ljuset.

3

3. Jag har lärt mig begreppen low brow och dark art – mycket coolt! Konsumerar du mycket skräck, även som t ex böcker och film?

Det skulle jag nog inte säga att jag gör. Men jag har alltid dragit till skräckfilmer, men det konstiga är att jag vågar egentligen inte titta på dem…men jag känner att jag MÅSTE!
Det overkliga lockar och drar in mig. 

4

4. Vad har du för influenser och idoler?

Jag blir väldigt lätt desorienterad av att bli inspirerad av andra. Lätt att hamna fel och inte hitta min egna väg. Men jag har alltid dragits till John Bauer, Picasso och M.C Escher. Men även till filmregissören/manusförfattaren Jane Campion.

5. Vilket är ditt egna och någon annans favoritverk?

Ännu sitter Tuvstarr kvar och ser ner i vattnet av John Baur.

Bildresultat för ännu sitter tuvstarr kvar och ser ner i vattnet

När det kommer till min konst, är jag aldrig nöjd, men det ser jag inte som något negativt. Känslan av att det aldrig är riktigt bra är det som gör att jag fortsätter att utvecklas.

 

Tack till Maria – jag gillar verkligen hennes foton som påminner mig om estetiken i regissören William Malones filmer – snyggt men förvridet!! Kolla mer här!