Läst: Där Ingen Har Gått av Melanie McGrath

Där Ingen Har Gått (White Heat) av Melanie McGrath (2012) – ♥♥♥♥
Wahlström & Widstrand

Edie Kiglatuk är kvinna, halvinuit, isbjörnsjägare, vildmarksguide, kompromisslös, orädd och motarbetad. Ständigt motarbetad. Då ett skott smäller av i den iskalla arktiska ödemarken tas det för ett vådaskott och att en man dör ses som en tragisk jaktolycka. Ingen lyssnar på Edie och hennes misstankar om att något inte stämmer. Ingen utom Derek Palliser, en ytterst laglydig och plikttrogen polis som är satt att bevaka det gigantiska område som utgör Kanadas del av Arktis. När sedan Edies älskade styvson Joe hittas död i sin säng är det enda som får henne att överleva viljan att få veta vad som egentligen hände. Detta är upptakten till en jakt över de istäckta vidderna – en jakt efter sanningen.

Den här boken utspelar sig verkligen i en annorlunda miljö – på tundran anser man att -25 grader är milt och skönt, och matvanorna är minst sagt annorlunda…vad sägs om jäst valhud eller sälblodssoppa… Inuiterna är hårt drabbade av alkoholism och är minst sagt uppgivna, orkar inte vidareutbilda sig och vill heller inte söka sig bort från hemtrakterna och sina rötter. Men huvudpersonen Edie har skinn på näsan, är både smart och dådkraftig och vägrar att nöja sig med mindre än sanningen. Boken är mycket bra skriven, handlingen är spännande men det stora behållningen är den exotiska miljön! Den här boken är tydligen en av dem som säljs nu under Bokrean 2013 på Adlibris, passa på att fynda en mycket bra och annorlunda spänningsroman till bra pris. Såvitt jag förstått är detta första delen i en serie om Edie Kiglatuk och jag ska definitivt kolla in den!

Köp den här eller här!

Bokbloggsambassadör 2013 – Boktjuven!

Jag tänkte kort presentera mina bokbloggsambassadörskollegor en efter en – och jag börjar med Boktjuven Ingerun Sjösvärd!! Ingerun är inte bara en läsande bloggare, utan skriver också! Av de böcker hon läser vill hon ”tjuva” det mest inspirerande guldkornen, därav namnet på bloggen! Ingerun skriver barnböcker och man kan få bli involverad i hennes skrivande om man vill, hon vill t ex ha åsikter om hennes boks namn! Roligt att få vara med i en annan författares skapelseprocess!

De böcker som recenseras på Boktjuvens blogg är barn- och ungdomsböcker och dessa genres kommer hon med största sannolikhet att bevaka som bokbloggsambassadör för bokmässan 2013. Hon har redan börjat och har skapat en grupp för diskussioner om Fantasy/SF för barn och ungdom på Bokmässans community!

Bokbloggsjerka 22-25 februari

Jerkadags igen – då vet man att det är fredag! Annikas litteratur- och kulturblogg frågar denna vecka:

Brukar du drabbas av lässvackor ibland och hur gör du i så fall för att ta dig ur dem?

Jag läser mest den typen av böcker jag bloggar om, dvs deckare, skräck och spänning, och ibland så går jag in i väggen! För att återfå läslusten så brukar jag läsa tidningar och magasin istället, av den lättsmälta typen a la Mama, Amelia, Allt om Mat, Allt om Trädgård…piffiga reportage med kulörta bilder! För att inte bli ruinerad så lånar jag det mesta på biblioteket. Efter att ha tömt hjärnan med hjälp av denna mer lättsmälta diet så brukar jag bli sugen att läsa böcker igen!

Om inte läslusten kapsejsat totalt brukar det också hjälpa att kasta in en bok i en helt annan genre än de jag brukar läsa, t ex chick-lit (Marion Keyes eller Nora Roberts) eller humor (Jan Håkansson, Mikael Niemi eller Katarina Mazetti)! Brukar vara skönt att vila ögonen på nåt annat än deckare fast jag brukar inte recensera dessa böcker på bloggen eftersom jag sagt att jag ska hålla mig till min nisch. Vill dock passa på att göra reklam för den svenska Romance-författarinnan Simona Ahrnstedt, som skrivit de fantastiskt bra romantiska romanerna Överenskommelser och Betvingade!

 

Läst: Från Andra Sidan Graven av Simon Beckett

Från Andra Sidan Graven (The Calling of the Grave) av Simon Beckett (2012) – ♥♥♥+
Månpocket(recex)

Vid första anblicken kunde det ha varit vad som helst – en sten, en trädrot, en växt av något slag. Men ur hedens fuktiga jord stack resterna av en hand upp, benen blänkte vita.
Det har nu gått åtta år sedan kroppen av en ung flicka hittades begravd ute på den ödsliga Dartmoorheden. Polisen var helt säker på att hon var ännu ett av våldtäktsmannen och seriemördaren Jerome Monks tonårsoffer. Monk erkände till slut och sattes bakom lås och bom. Rättsantropologen David Hunter och de andra i teamet ansåg fallet vara löst.
En morgon ringer det på David Hunters dörr. Där står kriminalpolis Terry Connor, en av dem som jobbade med Monkfallet. Han berättar att Monk har lyckats rymma från anstalten. Monk verkar nu ha siktet inställt på hämnd och hans måltavla är alla som ingick i teamet för åtta år sedan. Motvilligt låter Hunter sig övertalas att på nytt engagera sig i fallet. Snart upptäcker han att inget egentligen är som de en gång trodde. Under den gastkramande jakten blir Hunter alltmer osäker på vem han egentligen kan lita på.

För länge sedan läste jag den första boken om David Hunter, Dödens Kemi, och tyckte den var bra men sedan dess har jag haft annat att läsa…men den här boken är så pass bra att den retar aptiten för att läsa Becketts andra böcker. Det här är nummer fyra i serien om David Hunter men jag tror inte att det gör så mycket skada att inte läsa böckerna i kronologisk ordning. Brittiska deckarförfattare är bäst i världen tycker jag, man är i trygga händer på dem när de rullar upp historien framför dig. Svenska deckarförfattare är också bra men håller inte lika jämn och hög kvalitet som sina brittiska kollegor. Beckett är definitivt inte sämre än Billingham, Robinson, Booths och de andra stora deckarnamnen. Jag kan tom ha överseende med att boken är skriven i jag-form, ur David Hunters perspektiv. Jag brukar inte gilla det men här köper jag det! Historien bjuder på en del överraskande moment och Beckett knyter ihop säcken på slutet.

En stark trea till en välskriven och underhållande deckare.

Köp den här eller här!

Inspirationsdag part 2!

Efter en härlig frukost på 23 våningen av Gothia Towers gav vi oss åter i kast med att låta inspirationen svalla över oss. Det var inte svårt. Vi fick höra en massa intressanta berättelser om mässan och hur den kom till, vilka stora namn som varit medverkande och dessutom fick vi tips om hur vi kan sprida våra bloggar, inlägg på communityn och allmänt nå ut bättre.

Efter en avslutande lunch så släpptes vi iväg, och jag tror alla var ivriga att komma igång med bloggandet och att tillämpa tipsen vi fick.

Läst: Skuggor På Vattnet av Peter Robinson

Skuggor På Vattnet (The Price of Love) av Peter Robinson (2011) – ♥♥♥
Minotaur (recex)

Peter Robinson är i Sverige mest känd som romanförfattare men har också skrivit åtskilliga noveller.
Här presenteras ett urval på 12 längre och kortare berättelser i mästarklass, och i fyra av dem återser vi den ständigt problemtyngde och hårt arbetande överkommissarie Banks.

Novellsamlingar är som en gottepåse, det finns lite av varje och en del saker gillar man, annat inte. Robinson kan skriva, inte tu tal om det, men när det rör sig om Banksnovellerna (som ska komprimera en hel deckargåta på väldigt begränsad plats) så blir det inte så bra när han inte får utveckla sin story så som den borde utvecklas. Deckare är svåra att skriva i det mindre novellformatet. De andra novellerna är bättre, jag gillar speciellt pastischen på Poes Det Skvallrande Hjärtat, och berättelsen om Salomes dans som här utspelar sig i maffiamiljö. All and all är det välskrivet och underhållande men jag tycker nog ändå att Robinson bemästrar romanformatet mycket bättre.

En stark trea blir det för den här novellsamlingen.

Köp den här eller här!

Lyssnat på: Det Tredje Tecknet av Yrsa Sigurdardóttir

Det Tredje Tecknet ( Pridja taknid) av Yrsa Sigurdardóttir  (2007) – ♥♥♥♥
Damm Förlag

En ung tysk student hittas mördad och torterad på en kyrkogård i Reykjavik. Polisen som undersöker fallet upptäcker att offret experimenterat med tunga droger och tror att gärningsmannen finns bland de lokala knarkhandlarna. Men så enkelt löses inte den finurliga gåtan. Thóra, en kvinnlig isländsk advokat, åtar sig fallet och inser snabbt att det finns förgreningar långt bakåt i tiden samt utanför öns gränser. Och till den nordvästra delen av Island, där de isländska häxbålen brann.

Det här är den första boken i serien om advokat Thóra Gudmundsdottir och det är en mycket bra bok som har det mesta man kan önska sig – en spännande mordhistoria, intressanta och bisarra karaktärer, häxkonster och humor! Om man ska hitta något att klanka ner på så kan det möjligen vara att det refereras till böcker och dokument så pass mycket att det kan vara lite vårt att hänga med. Och att det skulle ökat på spänningen ytterligare om det funnits en konflikt i nutid också. Men det är småsaker, det är en fantastiskt underhållande roman, som vanligt ypperligt inläst av Katarina Ewerlöv, och jag skrattade högt flera gånger. Jag tycket också mycket om Sigurdardóttirs roman Eldnatt, och hennes signum verkar vara att väva in övernaturliga eller esoteriska inslag i handlingen och det gillar jag väldigt mycket.

En stark fyra till en välskriven och underhållande bok!

Köp den här eller här!

Inspirationsträff för bloggambassadörer!!

Skriver detta i mitt fina rum på 15 våningen i Gothia Towers i Göteborg. Vi tolv bokbloggare som ska vara bloggambassadörer för mässan i år är på inspirationsträff! Det har redan varit mycket inspirerande, lärorikt och roligt – inte minst att träffa de andra elva bloggarna! Vi är ett brokigt gäng och kompletterar nog varandra bra.

På väg!! Om någon undrar har jag Det Tredje Tecknet av Yrsa Sigurdardottir i öronen, uppläst av Katarina Ewerlöv!! Skitbra!!

Några av mina bloggkollegor. Vi blev så väl mottagna av Johan Kollén, Gunilla Sandin och Birgitta Jacobsson Ekblom, de berättade om mässan och dess historia. Första mässan gick av stapeln 1985, då var den kanske blygsam i storleken men var rätt kontroversiell i sitt format. Nuförtiden är mässan allt annat än liten, förra året besökte nästan 100 000 personer mässan! 2420 personer medverkade på något sätt i mässan 2012. Det ska bli så roligt att få vara med på ett hörn!!

Extra gott vatten att läska sig med!!

Efter informationen blev det italiensk buffé och ännu mer bokprat!! Jag tror vi allesammans är grundligt avundsjuka på de jobb som Johan, Gunilla och Birgitta har…fast det är nog ingen sinekur att få allt att flyta…

Imorgon fortsätter träffen! Återkommer med mer bokprat då…

Bokbloggsjerka 15-18 februari

Jerkadags med Annikas Litteratur- och kulturblogg!  Frågan lyder:

Det finns en uppsjö av böcker om skrivande men kan du tipsa om en bok om läsande? 

Nej, det kan jag faktiskt inte men jag har länge velat bilda en bokcirkel just för att få chansen att prata med andra boknördar om böcker! När jag gick kursen ”Att skriva krim” genom Ordfront så blev det en hel del deckarprat och det var ljuvligt!! Ser framför mig intressanta diskussioner och gott fika…få se ifall det blir verklighet!

 

Och vill jag läsa om läsande så kan jag ju alltid klicka på min blogroll och kolla in mina fellow bokbloggare! Det brukar alltid vara intressant, både att man kan ha så olika uppfattningar om samma bok och så får man boktips!

Trevlig helg!! På söndag blir det bokmässeambassadörsträff i Göteborg! Underbart!

Läst: Lewis Winter Måste Dö av Malcolm MacKay

Lewis Winter Måste Dö (The Necessary Death of Lewis Winter) av Malcolm MacKay (2013) – ♥♥♥
Minotaur (recex)

Man ska göra det man är bra på. Calum MacLean är bra på att döda. Han är tjugonio år gammal och har tagit livet av Glasgows invånare i nästan tio år – fast inte vilka invånare som helst. Calum tar uppdrag från olika kriminella höjdare – uppdrag att röja andra kriminella ur vägen. Kanske någon som frågat för mycket, berättat för mycket eller helt enkelt börjat ta för sig på områden de inte borde.
En av de stora bossarna, Peter Jamieson, har en ny måltavla. Jamieson är intressant. Han är inte störst, men han är pålitlig. Kan mycket väl bli störst. Om Calum får in foten skulle framtiden förmodligen vara tryggad. Men är det verkligen det han vill? Uppdraget låter enkelt. Lewis Winter måste dö. Calum vet bättre än att fråga för mycket, men Winter har börjat lägga sig i saker som han inte borde.
Calum Maclean är en ung yrkesmördare med många liv på sitt samvete och med ett rykte på uppåtgående i en värld av svåra beslut där man aldrig får en andra chans.

Den här boken var skriven i presens, hoppade och for mellan olika personers perspektiv, och allt var dessutom kallt beskrivet på ett hårdkokt sätt som var allt annat än målande. Allt var alltså bäddat för att boken borde varit dålig – men det var den inte! Tvärtom! Stilen var som sagt hårdkokt och korthuggen, Glasgow noir, och att den var skriven i presens kom man snabbt in i. En mindre skicklig författare skulle nog ha förvirrat till det här med vilken huvudpersons fokus som är aktuellt men det blir aldrig svårt att hålla reda på. I like! De märktes dock tydligt att boken är en del i en trilogi om Calum Maclean eftersom den inte fick nåt riktigt slut, man lämnas med en känsla av att det kommer mera.

Jag gillar hårdkokta berättelser men är mer förtjust i sådana som är kryddade med svart humor, som t ex Stuart MacBrides romaner, eller Dennis Lehanes fantastiska böcker. Boken är dock bra och rolig att läsa ur ett stilistiskt perspektiv! Ska definitivt läsa de andra två delarna i trilogin! Och vilken fantastisk titel!!

Köp den här eller här!