Lyssnat på: Sjöjungfrun av Camilla Läckberg

Sjöjungfrun (ljudbok)

Sjöjungfrun av Camilla Läckberg (2009) - ♥♥♥+
Bonnier Audio

En försvunnen man hittas efter fyra månader mördad, fastfrusen i isen. Snart börjar en av hans bekanta, författaren Christian Thydell få anonyma, hotfulla brev. Han visar breven för Erica Falk, som i sin egenskap av författare hjälpt honom med hans skrivarbete. Trots att hon är gravid med tvillingar dras Erica in i utredningen som hennes man Patrik Hedström håller i. När en person till blir mördad inser polisen att det finns ett samband, och att gåtans lösning finns i det förflutna.

Camilla Läckberg är påhittig och när man börjar nagelfara handlingen i hennes böcker så är hon ganska makaber. På ytan känns böckerna rätt mysiga med sina sympatiska huvudpersoner och sin fina skärgårdsmiljö, men kriminalhistorierna är rätt saftiga faktiskt. Så även här. Det vankas både sorgliga öden och skogstokiga personer i den här boken, som avslutas med en riktig cliffhanger. Bra där! Det ska inte alltid sluta rosenrött!

En stabil trea i betyg! Och Katarina Ewerlöf är som vanligt suverän!

Köp den här, här eller här!

Läst: Skymningens Barfotabarn av Anna Jansson

Skymningens Barfotabarn av Anna Jansson (2014) - ♥♥♥+
Norstedts (recex e-bok)

Heinz Meyer var en av de tyska soldater som kom till Gotland efter andra världskriget, skadad i strider vid Baltikum. Vid samma tid kom 500 koncentrationslägerfångar till ön, för att få vård på Lärbro krigssjukhus. Det var en spökbrigad av utmärglade, svårt psykiskt och fysiskt skadade fångar som placerades på samma sjukhus som de tyska soldaterna. Sköter­skorna fick stränga order att inte tala med patienterna från koncentrationslägren och hade ingen aning om vad de hade varit med om.
Det blir Maria Werns uppgift att utreda mordet på Heinz Meyer, samtidigt som bröllopsförberedelser pågår. Men även det som händer på hennes barns sommarkollo konkurrerar om uppmärksamheten. Där finns en flicka, Mirela, som ser ut att fara illa. Vad har hon varit med om?

Den här boken var en av de bästa Wern-böckerna. Det har inte slagit mig förrän nu att man inte fått veta så mycket om Maria Werns förflutna och här rullas berättelsen om hur hon i barndomen behandlats otroligt illa av sin egocentriska mor. En räcka av rätt otroliga sammanträffanden gör att Marias mammas ageranden, tillsammans med händelser som utspelar sig så långt bakåt som andra världskriget, medför att Maria och hennes barn hamnar i stor fara. Visst är det ganska osannolikt men det är underhållande och välskrivet och den fint beskrivna Gotlandsmiljön gör Janssons böcker till de sommarkrimböcker jag uppskattar mest. Bihistorien om Maria Werns fästmans ex är också bra…och det känns som om det kommer mer om det exet i böcker längre fram. I denna bok är det främst barns utsatthet, och barns elakheter mot andra barn, som är i fokus. Det känns jobbigt och svårt, men även tänkvärt.

Som vanligt en trevlig läsupplevselse som får en stark trea i betyg av mig.

Köp den här, här eller här!

Oss boknördar emellan…

Är på Centralen och väntar på mitt tåg…och går förstås och fönstershoppar på Pocketshop!

image

De här om Miss peregrines home for peculiar children verkar spännande…med bisarra bilder i!

image

Nyaste Donna Leon! Fast jag måste läsa de två före denna först. Hon är produktiv!

image

Nyaste Peter Robinson! Say no more!

image

Årets deckare 2013 står förstås på läslistan! Tyckte om Den Enögda Kaninen.

Läst: Lasaros Tårar av Henrik Tord

Lasaros tårar (Inbunden)

Lasaros Tårar av Henrik Tord (2014) - ♥♥♥+
Ordfront Förlag (recex)

Tjugofem år efter händelsen den där iskalla Lucianatten bor Lorens kvar i Avesta. Ensam. Utanför. Inte mycket har hänt, förrän nu. Thailändska Sunee, som han har fått kontakt med på nätet, är på väg till Sverige, till hans gråa vardag. Och nu kommer paniken krypande. Allas blickar har du skaffat importfru ditt pervo! Långt tidigare, 1977, i nordvästra Thailand. Det svenska missionärsparet Erland och Ingbritt står handfallna i djungeln. Ett förvildat flickebarn, smutsigt och blodigt, är bakbundet vid ett träd. Ingbritts tro lyser som en fyr, men Erland tvivlar på Gud och ser djävulens tecken överallt. Och i hans sökande efter barnets ursprung blir hans handlingar allt brutalare, allt svårare att leva med. I Lasaros tårar vävs småstadens tristess och människornas småsinthet samman med den stora världen, depraverade präster och det oförklarliga djupt inne i skogen. Till sist kan det bara sluta på ett sätt. Eller inte.

Jag är från Avesta och tyckte det var enormt roligt med en bok där jag så väl känner igen miljöerna som beskrivs. Jag anar även vilka personer som inspirerat Henrik Tord, men jag tror att alla personer som kommer från en medelstor bruksort kan känna igen sig – den snygga tjejen som ”peakade” i gymnasiet och sedan blir bitter med åren eftersom skönheten var det enda hon hade, sportkillen som också var en lokalkändis i tonåren men som inte heller blev nåt mer än det, den elake översittaren som försvarar sina elaka skämt med att det ju bara ”var på skoj”, den udda figuren som såklart var mobboffret… Jag tycker så synd om dessa personer, även de elaka, för de har fastat i en mall som de inte förmår ta sig ur. Lorens försöker genom att kontakta thailändska Sunee, men inser att han måste fly Avesta för att kunna bli någon annan. Men rollerna, de invanda rollerna följer med honom hela vägen till Thailand.
Förutom det sorgliga berättelsen om Lorens så berättas det också om missionärsparet i djungeln, som får ta hand om en märklig flicka. Den historien har övernaturliga toner som sedan vävs in i historien om Lorens. Det blir ganska läskigt. Lite Ajvide Lindqvist-vibbar (och de ligger på samma förlag) över berättelsen om den utstötta outsidern med skräckelementen med. Det tycker jag mycket om.
Tords debutbok Kum var i mina ögon lite vassare än den här men lasaros Ögon är ändå en mycket bra bok som jag rekommenderar!! Gillar du Ajvide Lindqvist så gillar du nog den här boken. Och det är et fint betyg för att komma från mig eftersom Ajvide Lindqvist är en av mina absoluta favoriter!!

En stark trea i betyg! Heja Avesta (även om inte orten beskrivs som så förfärligt sympatisk i boken…)!

Köp den här, här eller här!

Läst: Vänd Om Och Var Stilla av Johanna Mo

Vänd om och var stilla (inbunden)

Vänd Om Och Var Stilla av Johanna Mo (2014) - ♥♥♥♥
Forum Bokförlag (recex e-bok)

En ung kvinna hittas död vid en cykelväg i Högdalen. En bit därifrån finner polisen en blodig sten. Kriminalkommissarie Helena Mobacke vid Söderortspolisen blir ansvarig för utredningen. Dagen därpå hittas ytterligare en ung kvinna mördad i ett industriområde i Älvsjö. Offren tycks inte ha något gemensamt och det finns inget som tyder på att de skulle ha dödats av samma person. Till en början behandlas därför morden som två olika fall av Helena och hennes utredningsgrupp där en av poliserna allt mer öppet motarbetar Helena. Efterhand börjar ett samband mellan kvinnorna anas och Helena inser att de måste arbeta snabbt om inte fler ska drabbas.

Andra boken om Helena Mobacke är lika bra som den första, Döden tänkte jag mig så. Här har Helena arbetat ett tag och kommit lite längre i bearbetning av sin sorg över sonens död. en sorg som är ständigt närvarande. Hon har fått problem med en medlem i arbetsgruppen och dessutom hör exmannen av sig och vill träffas. Allt detta spelar in i hur Mobacke förmår koncentrera sig på det nya kriminalfallen, två mord som verkar höra ihop. Jag tycker om att Mobackes karaktär utvecklas och att man dessutom får insikt i hur och varför sårbara människor söker sig till en sekt. Jag gillar också det avskalade sättet att skriva på, det behövs inte enorma beskrivningar av allt möjligt eller en massa bi-historier, Mo kokar ner historien till det som är väsentligt. Jag gillar också att karaktären Tom Jacobsson utvecklas, han är inte bara en vidrigt nyfiken journalist utan mer komplex än så.  En mycket bra bok!! Rekommenderas!

Det blir en fyra i betyg. Hoppas Mo är i farten och skriver på del tre om Mobacke…

Köp den här, här eller här!

Läst: Döden Tänkte Jag Mig Så av Johanna Mo

Döden tänkte jag mig så

Döden Tänkte Jag Mig Så av Johanna Mo (2013) - ♥♥♥♥
Forum Bokförlag (recex e-bok)

När kriminalkommissarie Helena Mobackes son dör under tragiska omständigheter slutar hon själv att leva. Hon blir sjukskriven och isolerar sig. Hennes man lämnar henne och vännerna försvinner en efter en. Efter ett år får hon en ny tjänst hos söderortspolisen. Hon ska leda en nybildad utredningsgrupp med ansvar för mer komplicerade fall och hoppas på att få en mjukstart. Så blir det inte.
En tonårspojke knuffas framför ett tunnelbanetåg och dör. Någon dag senare blir en kvinna nerknuffad. Skräcken sprider sig i Stockholm, perrongerna står tomma och löpsedlarna tävlar i svärta.
Helena Mobacke försöker leda den svåra utredningen samtidigt som de gamla såren är på väg att rivas upp. Till slut tvivlar både hennes omgivning och hon själv på att hon faktiskt ska orka.

Johanna Mo är en etablerad författare men detta är hennes första deckare. Jag tycker mycket om den, den är välskriven, spännande och jag tycker mycket om den sorgsna Helena Mobacke, kriminalkommissarien som förlorade sin son på grund av sitt arbete. Man får inte veta alltför mycket om vad som egentligen hände hennes son, och jag tycker det är bra att informationen ges i små bitar åt gången, det håller intresset uppe. Eftersom jag själv är mamma så kan jag leva mig in i Mobackes sorg som är väldigt gripande gestaltad. Jag kan inte tänka mig nåt värre än att förlora ett barn, och till en otäck mördare till på köpet… Mo har ett avskalat sätt att berätta på och jag gillar det. Eftersom hon är så skicklig i sitt berättande får hon ändå fram det hon vill säga. Kriminalhistorien är spännande men det bästa med boken är skildringen av alla olika karaktärer.

Det blir en fyra i betyg. Jag vill läsa mer om Helena Mobacke!

Köp den här, här eller här!

Läst: Just One Evil Act av Elizabeth George

Just One Evil Act (inbunden)

Just One Evil Act av Elizabeth George (2013) - ♥♥♥+

Dottern till en av Barbara Havers bästa vänner kidnappas och spåren leder till Italien. I ett försök att hitta flickan gör Havers ett övertramp och straffas med administrativ tjänst.
I stället reser Sir Thomas Lynley till den italienska staden Lucca för att bistå den lokala polisen i utredningen. Snart upptäcker Lynley att fallet har förgreningar långt upp i den italienska maktens korridorer.

Det här är en bok som utspelar sig i en ny miljö som gör den till en frisk fläkt i serien om Lynley och Havers – i den italienska staden Lucca. Den nya miljön gör att George kryddar de delar av boken som utspelar sig i Italien med så många italienska ord och meningar att man sånär behöver ordbok emellanåt. Inte ens Donna Leon använder tillnärmelsevis så många italienska ord i texten och jag stör mig på det. Emellanåt känns också beskrivningarna av de italienska personerna som klichéartad (den korrupte polischefen, kolerisk och med fläckar av tomatsås och olivolja på skjortan) för att få till så mycket lokalfärg som möjligt.

Det blir mer och mer tydligt att det är Barbara Havers som är den mustiga personen i dessa böcker, Lynley flyter ihop med bakgrunden i sin färglöshet. Jag vill minnas att han var roligare i de tidigare böckerna och tycker det är lite synd att han fått bli en bakgrundsfigur. Havers är desto färgstarkare men blir nästan en parodi på sig själv ibland med sin usla klädsmak och sin egensinnighet… Nåja, historien är underhållande, med en del tvära kast. George berättar långsamt och omständligt men det är hennes komplicerade stil att göra så. Slutet är sorgligt och en cliffhanger till nästa bok.

En stark trea…kunde ha fått mer om den redigerats bättre enligt ovan…men det är bara min åsikt!

Köp den här, här eller här!

Bokbloggsjerka 4-7 april

Idag handlar bokbloggsjerkan genom Annikas litteratur- och kulturblogg om en hjärtefråga för mig – deckaren som genre!!

Annika hade reagerat på ett blogginlägg där deckaren sades vara en genre som bestod av dåligt skrivna böcker, skrivna efter en förutsägbar mall. Annika svarade på inlägget och ställde dessutom jerkafrågan:

 

Hur ser din syn på deckargenren ut och hur ställer du dig till dåligt korrekturlästa böcker? 

Det kan knappast ha undgått någon att mina favoritgenres är de som vanligtvis betraktas lite skitviktigt som sk ”fulkultur”, dvs skräck, spänning och deckare. Jag blir så arg av det. Det finns så otroligt många skilda sätt att skriva en deckare på att det alls inte går att dra hela genren över en kam. Det finns samhällskritiska mästerverk som får en att ha ont i magen dagar efter man lagt ner boken (Gone, Baby Gone av Dennis Lehane), det finns hårdkokta böcker med en lysande svart humor (vad som helst av Stuart MacBride), det finns vardagsspänningen som utspelar sig på den svenska landsbygden i norr (Åsa Larssons finfina böcker), det finns underhållande bagateller som ändå uppfyller sitt syfte att roa och förströ på ett bra sätt (Camilla Läckberg…JA, jag gillar henne)…det finns hur många sätt som helst att skriva en deckare på. Allt passar förstås inte alla, jag gillar t ex blodiga och brutala deckare medan jag inte är så förtjust i pusseldeckare.

Gone, Baby, Gone (e-bok) Logan Mcrae (6) - Dark Blood (häftad) Till offer åt Molok (inbunden)Fyrvaktaren (pocket)

 

Att på nåt sätt hävda att en så vid genre generellt ska betraktas som fulkultur gör mig arg…på samma sätt som jag HATAR när folk rackar ner på t ex buskisen eller tv-såpor. Uppdelning i fin- eller fulkultur – vem ska bestämma över den? Smaken är bekant som baken och det finns inget facit. Men det finns din personliga smak, så håll huvudet högt och håll fast vid den!

För övrigt är det irriterande med stavfel och dålig korr i allmänhet men det är mer som en fluga i soppan – fiska upp den och ät vidare! Nä, den liknelsen var förresten inte så bra…:-)

Läst: De Första Tolv av Justin Cronin

De första tolv

De Första Tolv (The Twelve) av Justin Cronin (2013) - ♥♥♥
Norstedts Förlag

Den stora katastrofen ledde till en ny värld. I ruinerna av den gamla försöker de som inte smittats överleva, ständigt jagade av mänsklighetens nya härskare.
Läkaren Lila är gravid och försöker förbereda sig för sitt barns födsel. Kittridge försökte stoppa de infekterade, men misslyckades och är på flykt. Tonåringen April är ansvarig för sin lillebror i en karg och skoningslös värld.
Hundra år senare kämpar Amy och hennes kamrater för mänsklighetens räddning. Men reglerna har ändrats och fienden utvecklats. Alla som försöker störta De första tolv kommer att få betala ett högt pris.

Det här är den andra delen av tre i den sk Passagentrilogin, ett slags episk vampyrdystopi. Precis som med den första boken så uppskattar jag delarna, som utspelar sig i samband med att mänskligheten börjar utrotas av de sk viralerna, mest och de delar om det nya samhälle som reser sig ur askan är de jag tycker är minst intressanta. Jag har också lite problem med hoppen i tid…jag förstår att det är en berättarteknisk grej men jag skulle ha uppskattat ett mer linjärt berättande. Jag tycker det är intressant att se hur Cronins framtidssamhällen beskrivs som ganska hjärtlösa, med de starkaste och mest hänsynslösa som styr och hur de behandlar andra som boskap. Det är väldigt mycket Flugornas Herre över Cronins framtida värld och det kan säkert stämma att det skulle bli så. Människan är överdrag med ett tunt lager polityr, men under det är vi vilddjur.

Boken  slutar på ett rätt förvirrande sätt, men jag antar att det klarnar i nästa bok. För den måste jag ju läsa.

Det blir en trea i betyg. Jag är inte så förtjust i den här typen av vampyrer utan vill att de ska åtminstone påminna lite om de människor de en gång varit.

Köp den här, här eller här!