Bokbloggsjerka 7-10 april

Denna veckas jerkafråga lyder såhär:

Bokserier kan pågå i en hel evighet. Vad tycker du om det?

Jag gillar det! I alla fall om serien är välskriven. Min husgud Ruth Rendell skrev en hel massa böcker om kommissarie Wexford och de blev faktiskt bara bättre med tiden. Och Reg Wexford kändes som en god vän som det alltid var lika trevligt att återse.

Veiled One

Vissa bokserier följer jag dock numer mest av gammal vana. Jan Mårtenssons böcker om Johan Homan är egentligen nåt jag läser av ren rutin. Dock gillar jag att man för det mesta lär sig nåt om konst eller antikviteter.

Silverapostlarna

Jag har dock märkt att de flesta författare inte låtsas om hur åren går…den första boken om kommissarie Wexford kom ut 1964 (From Doon With Death) och den sista 2013 (No Man´s Nightingale) men den gode Reg finner sig i hur samhället förändras utan att själv åldras speciellt mycket.

En som däremot skriver väldigt specifikt i en tidsera och där böckerna följer en slags ”riktig” tidslinje är Sue Grafton med sina böcker om deckaren Kinsey Millhone.

X

Hennes alfabetserie som började med A is for Alibi (släpptes 1982) är det enda exempel jag kommer på där författaren håller sig till den tid som ”bestämdes” i den första boken. I år kommer Y is for… som utspelar sig 1989.

 

Annonser

12 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s