Läst: Strindbergs Stjärna av Jan Wallentin

‘

Strindbergs Stjärna av Jan Wallentin (2010) – ♥♥♥
Albert Bonniers Förlag

Följ den osannolike hjälten, historikern Don Titelman, på jakt efter ett urgammalt kors och en lika uråldrig stjärna, som tillsammans beskriver hur man reser till jordens medelpunkt. Och fly med honom undan dem som jagar honom, i hemliga tågtransporter och i toppmoderna isbrytare på väg mot Nordpolen. Du kommer att se världen med nya ögon. Och titta ned i marken vart du går.

Strindbergs Stjärna är en finfin underhållningsbok, skriven på samma sätt som Dan Browns böcker med snabba vändningar och cliffhangers som gör att man läser vidare och vidare. Texten är väldigt filmisk, precis som Browns böcker, och jag tror att det skulle bli en hemskt spännande film. I handlingens persongalleri finner man en del roliga karaktärer, dykaren i Falun är en sådan och Dons syster Hex är en slags Lisbet Salanderhjältinna utan vars hjälp inte historien skulle röra sig framåt. Bäst tycker jag om delarna som beskriver andra världskriget och de fasansfulla saker som nazisterna utsatte sina fångar för. Sämst tycker jag om slutet som för mig kändes lite rumphugget och plötsligt. Men det är en bra bok och trevlig underhållning för hängmattan i sommar! Jag har läst recensioner av denna bok som sablat ner den totalt…och jag vet inte ifall de som blev så besvikna kanske haft andra förväntningar än jag. Lite förvånad blev jag ändå över de dåliga recensionerna eftersom jag själv hade stort nöje av boken…smaken är som baken förstås!

Köp den här, här eller här!