Läst: Vindsjälar av Mons Kallentoft

Vindsjälar (inbunden)

Vindsjälar av Mons Kallentoft (2013) – ♥♥♥++
Forum (recex)

Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.
Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.
Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?
Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster.
Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.

Paret Börjlinds senaste bok handlade också om vård och riskkapitalbolag som bara bryr sig om pengar, och detta tema utgör fonden för Kallentofts senaste – och det är ett ämne som tål att skrivas om. Jag gillar Kallentofts personbeskrivningar och dynamiken mellan Malin Fors och hennes dotter Tove. De blir ännu mer engagerade än vanligt eftersom Malins bror är inhyst på ett vårdboende som drivs av Hans Morelia, och förhållandena där är allt annat än bra. Hans Morelia beskrivs också bra, hans svarta sidor som bara bryr sig om de pengar han tjänar och hans vita sidor som är kärleken till dottern. En annan sak som är bra med den här boken är att handlingen är förhållandevis enkel och det tycker jag att storyn tjänar på. Det jag inte gillar är de kursiva delarna, som speglar vad andarna runt Malin Fors tänker. Jag vet fler som har problem med dessa delar, och så har jag hört om andra som verkligen gillar dem. Vad man än tycker så har de blivit något av Kallentofts signum.

En stark trea till Kallentofts nya! Nästa del i serien om elementen skulle visst handla om jord.

Köp den här, här eller här!

Lämna en kommentar