Läst: Tjockare Än Vatten av Carin Gerhardsen

Tjockare än vatten (Inbunden)

Tjockare än vatten av Carin Gerhardsen (2014) – ♥♥♥♥+
Norstedts (recex)

Hon lämnade dörren på glänt och steg – fortfarande med en obestämd känsla av obehag och en påtaglig känsla av övergivenhet – över kanten och satte fötterna i det varma vattnet. Hon satte sig på huk, grep tag om kanterna och gled sedan försiktigt ner i badkaret för att låta huden vänja sig vid den höga temperaturen. Drog ett djupt andetag och slöt ögonen en stund medan smärtan vek undan. När hon slog upp dem igen var det för att det klickade i låset. Mellan henne och den stängda dörren stod plötsligt en äldre version av henne själv. Den svartklädda kvinnan med det långa grå håret tog ett steg i hennes riktning. Nu började tankarna klarna. Hon skulle dö.
Ingen i kriminalkommissarie Conny Sjöbergs team har en aning om vad som väntar dem. Petra Westman njuter av islossning på fler än ett plan och ser en ny vår i annalkande. Jamal Hamad ligger i sjuksängen och hoppas och tror att mardrömmen äntligen är över. Det är den inte – den har knappt hunnit börja. Och några mördade katter är bara början på en spiral av oförutsedda händelser med ond bråd död som minsta gemensamma nämnare. Blod. Och vatten.

Svensk krim blir inte bättre än så här! Karaktärerna har personlighet och djup och deckarhistorien är intrikat, oförutsägbar och spännande. Prosan än välskriven och len. Jag har inga problem med att huvudkaraktärerna är så nära förknippade med deckarhistorien, något som jag vanligtvis inte gillar och har slutat läsa Patricia Cornwell för, eftersom karaktärerna är så väl beskrivna att man engagerar sig i dem. Slutet bjuder på en präktig plot twist, och det är tankeväckande att grunna över hur antaganden och felaktiga tolkningar förstör så pass mycket att hela livet kan förändras. Vissa av karaktärerna går igenom en hel del och vi lämnas i en ovisshet om hur det kommer att gå för dem…så jag hoppas att Gerhardsen redan är i färd med att skriva nästa bok i Hammarbyserien. I mina ögon skriver Gerhardsen och Åsa Larsson de bästa krimböckerna i Sverige just nu. Jag tror det beror just på att man engagerar sig så mycket i deras huvudpersoner.

En given bok att avnjuta i hängmattan i sommar. Det blir en stark fyra i betyg! Jag är sugen på att läsa om Hammarbyserien från början…det kanske hinns med i sommar.

Köp den här, här eller här!

Annonser

Intervju med Carin Gerhardsen!

Jag är så vansinnigt glad och stolt över att en av mina absoluta favoriter inom krimförfattande svarat på några frågor om Hammarbyserie-böckerna, och om sitt författarskap. Jag presenterar härmed…Carin Gerhardsen…tada!!

 

F: Dina karaktärers privatliv är nära sammanflätat med kriminalgåtorna, på ett ganska intrikat sätt. Jag var på en föreläsning av Viveca Sten en gång och frågade just om detta och hon sa att hon planerade flera böcker fram i tiden. Hur gör du?

S: När det gäller just karaktärernas privatliv och de sidospår i handlingen som är förknippade med dem tänker jag långsiktigt. Men när det gäller själva huvudfallet eller -fallen börjar jag på ny kula i varje enskild bok.

F: Det går ju inte att missa referenserna mellan kapten klänning och din Gunnar Malmberg. Spot on! Varför valde du att ta med en sådan person där det finns en sådan klar inspiration? Känns det som en risk?

S: Haha, jag väljer att inte svara på din fråga, utan berätta exakt hur det förhåller sig i stället: Jag uppfann Kapten Klänning. I de första tre böckerna i Hammarbyserien fanns han bara i min fiktiva värld, men när jag skrev den fjärde visade han sig finnas också i verkligheten. Därmed var det bara att anpassa den fiktiva karaktären lite till den verkliga, grundarbetet var ju redan gjort. Att jag döpte min karaktär till ett namn som var så likt den verklige förövarens ger ju extra krydda. Som kuriosa kan jag berätta att jag i en artikel i en tidning läste om nätverket kring Kapten Klänning, och där framkom det att många av kontakterna stiftades på porrklubben Haga Video där ägaren när det begav sig hette… Gunnar Malmberg. En klyscha, men ack så sant: Verkligheten överträffar alltid dikten.

F: Jag tycker det är imponerande att det finns bra och noggranna hänvisningar till polisarbete. Hur bär du dig åt för att faktakolla dessa bitar?

S: Jag skriver på intuition. Hur skulle jag, som själv är en erfaren projektledare från mitt tidigare liv i IT-branschen, driva en polisutredning? Samtidigt är jag noga med att allt ska gå rätt till. Är det några tveksamheter när det gäller själva proceduren frågar jag mina kompisar som jobbar på Rikskrim. Dessutom har jag en diger lista i min adressbok, där blodexperter, skottskadeexperter, kriminaltekniker, obducenter och annat matnyttigt samsas.

F: Sen tänkte jag fråga vad du själv läser för ditt höga nöjes skulle, och för att få inspiration till att skriva?

S: Jag läser helst mästerverk, vem gör inte det? Jag försöker beta av alla klassiker och nobelpristagare, och det har jag hållit på med i trettiofem år eller så. Jag läser löjligt långsamt så jag hinner inte med så många böcker, men å andra sidan glömmer jag inte det jag läst. Bland favoriterna finns Aleksandr Solzjenitsyn, Väinö Linna, Mika Valtari, Mario Vargas Llosa, Salman Rushdie och Gabriel Garcia Marquez.

F: Du har bytt förlag under resans gång. Har du några visa ord att säga något om sådana saker till oss som fortfarande skriver och hoppas?

S: Nej, faktiskt inte. Själv har jag haft en väldig tur och blev utgiven på första försöket 1992 med min filosofiska idéroman ”På flykt från tiden”. Sexton år senare hade jag tur igen och fick de första tre böckerna i Hammarbyserien utgivna på första försöket. Anledningen till förlagsbytet var att jag fick ”an offer I couldn’t refuse”. Men till er som skriver och hoppas kan jag väl säga att jag tror att en egen ton och en riktigt bra idé räcker en bra bit. Jag skrev tre på samma gång för att sticka ut i manusberget. Det verkade inte fungera något vidare eftersom alla förlag utom ett returnerade otummat. Men jag tror ändå att det är en god idé att försöka sticka ut, både i texten och i sättet att marknadsföra sig själv inför förlagen.

Det var intressant att få höra lite om Carins författarskap! Jag har precis avslutat hennes nyaste bok, Tjockare Än Vatten, och den var lika bra som min favorit i Hammarbyserien, Vyssan Lull. Rekommenderar varmt till semesterkrimläsningen!!

Tjockare än vatten (inbunden) Vyssan lull (pocket)