Läst: Soluret av Shirley Jackson

The Sundial

Soluret (The Sundial) av Shirley Jackson – ♥♥♥

Soluret handlar om en familj som spärrar in sig i sin herrgård för att vänta på domedagen – där de ska vara de enda som överlever.

Det här är ett loppisfynd som tyvärr inte går att få tag i längre…men man kan såklart köpa Soluret på originalspråk. Shirley Jackson skriver gärna om familjer/grupper som lever instängda och avskurna från omvärlden och behållningen är den dynamik som uppstår mellan de instängda. I Soluret får en kvinna en syn om att jorden ska gå under men de som finns i herrgården där just denna familj bor ska klara sig. Märkligt nog tar de andra familjemedlemmarna henne på allvar och börjar att förbereda sig. Fler bisarra personer dyker upp…och den roliga plot twisten är att kvinnan med synen kanske är den som har rätt ändå. Boken tar slut ganska abrupt och det är inte min Jackson-favorit men det är nåt med stämningen i hennes böcker som ändå lockar mig. Hur personer som lever under vansinniga omständigheter beter sig som om allt vore som vanligt… Läs den, det tillhör ändå allmänbildningen som skräckfantast. Fast just Soluret är mer bisarr än otäck.

En trea i betyg! Märklig men underhållande.

Annonser

Läst: Shirley Jackson, nyutgåva av MiMa Förlag

Vi har alltid bott på slottet

Hemsökelsen på Hill House (The Haunting of Hill House 1959) och Vi Har Alltid Bott På Slottet (We Have Always Lived In The Castle 1962) av Shirley Jackson – ♥♥♥♥x
MiMa Förlag (recex)

I åttio år har Hill House överblickat den lilla hålan Hillsdale. Därifrån ser det ståtligt och välbyggt ut. Men det finns något »osunt« med huset. Någonting rör sig i det, går längs med dess golv, någonting omänskligt, skändligt – ont.
Dr John Montague, en vetenskapsman som vill finna bevis för det övernaturligas existens, hyr det beryktade huset. Av tolv assistenter han velat få med sig anländer bara två: Eleanor Vance, en ung, tillbakadragen kvinna som flyr vardagen med sin handikappade mor, och Theodora, en excentrisk New York-konstnär. Med dem är också husets arvinge, Luke Sanderson, och på plats möter de husets förvaltare, paret Dudley, som vägrar vistas nära Hill House nattetid. Snart blir det klart för alla varför. Den som starkast påverkas är Eleanor. Som om huset ville henne något särskilt.

En gång var de sju i familjen Blackwood. Men en dödlig dos arsenik fann vägen till familjens sockerskål. Den enda som undvek sockret till bären var äldsta systern Constance. Hon misstänktes för mord på sina föräldrar, sin bror och sin faster, men frikändes. Sedan dess lämnar hon aldrig slottet, sätter inte foten utanför dess trädgårdar.

Farbrodern Julian åt av giftet men överlevde. Numera rullstolsbunden skriver han maniskt på sina memoarer. Merricat, Constances lillasyster, kom inte till bords alls den där kvällen för sex år sedan, eftersom hon skickats till sängs utan mat som straff för olydnad. Det är hon, Merricat, nu arton, som berättar historien. Och hon gör allt för att skydda sin storasyster, om hon så ska tvingas använda häxkrafter. En dag besöker deras kusin Charles slottet. Omedelbart hotas dess sköra, mörka hemligheter.

Dessa romaner är skräckkungen Stephen Kings favoriter. Men om man tror att man finner grafisk skräck och blodskvättande tror man verkligen fel. Här byggs spänningen upp genom mycket subtila antaganden och mycket lämnas åt läsarens fantasi. Min favorit av dessa två är Vi Har Alltid Bott i Slottet, på grund av antagonisten Charles. Han har egentligen inte gjort nåt men ändå avskyr man honom för hans girighets skull.  Dessa romaner är ett måste för den som vill läsa skräck/spänning som är läskig med små medel och inte skriver dig på näsan. Och om du berömmer dig att vara en skräckkännare så SKA du ha läst dessa böcker.

En fyra i betyg för båda böckerna. Tack till MiMa Förlag som åtagit sig kulturgärningen att ge ut dessa klassiker igen!

Köp dem här, här eller här.

Lyssnat på: The Haunting of Hill House av Shirley Jackson

The Haunting of Hill House

The Haunting of Hill House av Shirley Jackson (1959) – ♥♥♥

En skräckklassiker som handlar om en grupp människor som åker till Hill house för att undersöka ifall det spökar där. Boken är ett psykologiskt drama där spänningen byggs upp genom antydningar och skickligt skrivna scener, snarare än övertydliga gore-scener…tempot är långsamt och prosan är ett lysande exempel på ”show, don´t tell”, mycket av handlingen utspelar sigi  läsarens fantasi genom slutsatser som dras av det som antyds. Längre ifrån underhållningsvåldet i t ex Saw-filmerna är svårt att komma än Jacksons eleganta, sparsmakade prosa.

Jag beundrar Shirley Jacksons skicklighet men föredrar själv en annan typ av skräckböcker, antingen har jag blivit avtrubbad genom all skräck jag konsumerar eller så är min smak helt enkelt lagd åt ett annat håll. Det är bra men jag faller inte i trans…

Jag tycker att detta är en skräckbok som alla älskare av genren bör läsa eftersom Jackson inspirerat många andra skräckförfattare och det refereras ofta till henne. En trea blir det, jag lyssnade på den här boken och det var en mycket bra manlig uppläsare som jag tyvärr inte vet namnet på som läste texten.

Köp den (i bok-form) här eller här!