Sue Grafton – 1940-2017

Sue Grafton är en av mina beständiga bekantskaper – i många år har jag följt hennes serie om privatdetektiven Kinsey Millhone, den sk alfabetsserien för att alla böcker har titlar i bokstavsordning. 1982 kom A is for Alibi och serien avslutades, en bokstav för tidigt, 2017 med Y is for Yesterday.

Grafton är en kvinnlig förebild i deckarförfattarvärlden. Hon skriver i den hårdkokta stilen a la Mickey Spillane, Dashiell Hammet och Raymond Chandler och har dessutom en mycket kompetent kvinnlig privatdetektiv i huvudrollen.

Prosan är kortfattad och lättläst och Kinsey är berättarrösten i jag-form. Med ytterst få undantag är hela serien skriven i hennes perspektiv vilket är ganska ovanligt. En annan sak som är unik för alfabetsserien är att Kinseys tidslinje fortsätter att hålla sig i hennes realtid – en del författare som skriver långa serier låtsas inte om tiden som utspelar sig mellan böckerna och således kan t ex Jan Mårtenssons serie om Johan Homan gå från att utspela sig i tidigt 70-tal till nutid utan att romankaraktären åldrats alls, men ändå åtnjuter moderna saker som mobiltelefoner eller internet. Alfabetsseriens böcker tar vid där den föregående slutar och utspelar sig konsekvent i 80-talet.

Image result for sue grafton a is for alibi

Image result for sue grafton y is for yesterday

Sista boken skulle ha hetat Z is for Zero men enligt Graftons anhöriga slutar alfabetet på Y. De tänker inte anlita någon för att färdigställa sista delen och Grafton själv har sagt att hon kommer att spöka för dem om de säljer rättigheterna till film- eller tv-bolag. Efter att själv arbetat med att omarbeta böcker till manus så hade hon en aversion mot detta :-).

Image result for sue grafton y is for yesterday

Kinsey är en självständig kvinna och en av deckarhistoriens mest ikoniska karaktärer. Grafton har sagt att hon tänker sig att Kinsey är ”den hon själv kunde ha blivit om hon inte gift sig och fått barn”. Hur som helst så har serien (kanske just därför att tidsplaceringen är så konsekvent) åldrats mycket bra och för den som inte läst serien så rekommenderar jag den varmt.

Sue Grafton blev 77 år. Hon dog 2017 i sviterna av cancer. Hennes finfina alfabetsserie är en mäktig legacy. Det är bara synd att hon inte fick chansen att skriva färdigt!

Annonser

Läst: W Is For Wasted av Sue Grafton

W is for Wasted (E-bok)

W Is For Wasted av Sue Grafton (2013) – ♥♥♥+
Macmillan Publishers

Två döda kroppar, som båda har koppling till Kinsey Millhone, dyker upp i Santa Teresa – den ena är en privatdetektiv med tvivelaktigt rykte och den andra är en hemlös man. Kinsey upptäcker att det finns ett samband och befinner sig i dödlig fara.

En av de bättre Grafton-böckerna! Jag är mycket imponerad av att Grafton låter Kinsey befinna sig i samma tid i alla böcker, till skillnad från andra författare som låter sina karaktärer utvecklas, men inte åldras, med omvärlden. Kinseyböckerna har en skarp tidslinje som Grafton är skicklig att hålla. Vanligt vis brukar hon också låta Kinseys jag-perspektiv vara allenarådande men det har hon släppt i de senaste böckerna och ibland kommer andras perspektiv in i berättandet. Graftons böcker är alltid välskrivna och roliga, Kinsey är en mustig och komplex hjältinna och hennes värld är alltid rolig att besöka. Undras just vad Grafton gör när alfabetet tar slut? Mons Kallentoft gick ju från årstider till element, och jag hoppas inte Kinseyböckerna tar slut när alfabetet gör det!

En stark trea i betyg! Underhållande och bra!

Köp den här, här, och här!

Lyssnat på: T Is For Trespass av Sue Grafton

T Is for Trespass

T Is For Trespass av Sue Grafton (2010) – ♥♥♥+
Randon House Audio

Kinsey Millhone har en granne, Gus, som efter en olycka i hemmet behöver passning. Solana Rojas, en sjuksköterska, kontrolleras av Kinsey och flyttar sedan in hos Gus. Men det visar sig att hon inte alls har goda avsikter…och alla Kinseys försök att reda ut vad som pågår förutsägs och stoppas.

Det här är en av de bästa böckerna om Kinsey Millhone, och den är speciell utifrån att Grafton i denna bok blandar Kinseys jag-perspektiv med inslag från Solanas perspektiv. Det är verkningsfullt och bra! Grafton tillhör en av de få författare som skrivit länge om sin karaktär men ändå låter henne stanna i sin tid – 80-talets mitt. Andra författare låtsas inte om tiden utan låter sin karaktär leva i samhällets utveckling och inte åldras. Judy Kaye läser in boken på ett mycket bra sätt.

En av de bästa Graftonböckerna!  En stark trea i betyg!

Köp den här eller här!