Intervju med debuterande spänningsförfattaren Pia Kask!

Jag lärde känna Pia Kask via Facebook och de författargrupper som finns där. Vi märkte rätt fort att vi båda gillade vår krim ”on the rare side”…blodig och makaber (vi är båda med i gruppen Slightly deranged writers…)! Nu har Pia debuterat med finfina Bestraffaren, en mycket bra bok som både har det makabra men också den svarta humor som brukar känneteckna skotsk krim, sk tartan noir. Jag fick chansen att fråga Pia några frågor så here we go!

ladda ned.jpg

Q: Ett bra sätt att börja skriva på är att gå någon slags skrivarkurs. Har du gått någon skrivarkurs. Om du gjort det, vad gick du för kurs och hur fick den dig att få ut historien ur huvudet och ner på papper?

A: När jag bestämde mig för att börja skriva ”på allvar” så hoppade jag först på en webbaserad kurs på tio lektioner för Ann Ljunggren som hette ”Lilla romanskolan” och det innebär att jag helt enkelt fick se till att ha tiotalet sidor att skicka in för varje lektion, så det var både nyttigt och skitkul att få feedback direkt på de första trevande stegen. Och som tur var prickade jag in flera stycken vanliga nybörjarfel direkt och det var ju skönt att få det överstökat. Efter Lilla romanskolan tog jag en webbkurs till, mest för att hålla ångan uppe, för Skrivarsidan. Den hette ”Alla kan skriva” tror jag, och hade också en önskvärd effekt på inspirationen. Dessutom var vissa av skrivövningarna lite mer utmanande, och speciellt en av dem mynnade ut i ett kapitel som jag tror satte fart ordentligt på gestaltningen, och den handlade om att skriva en scen där två personer för ett artigt och konstruktivt samtal trots att de hatar varandra så hett att tangentbordet nästan brann upp medan jag skrev och redigerade den. Det där regelbundna skrivuppgifterna med en tydlig deadline för inlämning parat med förväntan inför feedbacken var guld värt när det gällde att hålla skrivångan uppe. Efter båda kurserna var jag totalt fast och hade insett att skrivande var i princip det roligaste man kunde ägna sig åt.

Bildresultat för pia kask bestraffaren

Q: Är Bestraffaren ditt första manus? Om nej, Vad handlade det första manuset du skrev om och är det något du tänker jobba på och eventuellt ge ut?

A: Bestraffaren är faktiskt mitt fjärde fullbordade manus, men det första som har lyckats klämma sig igenom förlagsnålhuvudet. Det första manuset jag skrev, och som jag använde i skrivarkurserna, är en tegelsten till skräckroman som spänner över trettio år. Arbetstiteln är ”Kretsen” och namnet anspelar på den globala och hemliga organisationen som har till uppgift att jaga och döda de monster som varulvar, hamnskiftare, vampyrer, demoner och annat löst folk som tar sig in i ”vår” värld. Kretsen har medlemmar över hela världen och kännetecknas av en rigid hierarki med ytterst stränga regler och berättelsen fokuserar på vad som händer med människor som föds, eller tvingas, in i dessa osynliga kedjor, och vilka konsekvenser det får när vissa av dem försöker bryta sig fria från dessa kedjor, samtidigt som de (och läsaren hoppas jag!) ställer sig frågan; vem är god och vem är ond, egentligen? Jag började skriva på Kretsen vårvintern -13 och har jobbat om den fler gånger än jag kan räkna, men ger upp den gör jag aldrig. Berättelsen har en väldigt speciell plats i mitt hjärta och den är bokstavligen skriven med mitt blod, min svett och mina tårar. Så om någon förläggare därute läser det här så … 😉

Bildresultat för demoner
Q: Bestraffaren ges ut av Hoi förlag. Hur kom det sig att det blev just Hoi?

A: Jag har alltid tyckt att Hoi verkar ha en sund inställning till bland annat saker som marknadsföring och vilja att utvecklas i takt med att läsarna gör det, till exempel att författarens verk ska ges ut i alla format (e-bok, ljudbok, inbunden/häftad) samtidigt. Dock var jag länge tveksam till att investera den summa pengar som det innebär att bli utgiven på ett hybridförlag. Bestraffaren skvalpade runt på ett traditionellt förlag under nästan ett år innan, med flera massiva omskrivningar via förlagslektören, men sedan blev det ändå inget i slutänden och då var jag så in i märgen trött på att skicka runt till förlagen att jag bestämde mig för att testa Hoi i alla fall. Som tur var.

Bildresultat för hoi förlag

Q: Berätta lite om hur du fick idén till Bestraffaren och vad titeln betyder.

A: Eftersom jag i själ och hjärta är skräckfantast så var första versionen en blandning mellan skräck och deckare och stort fokus låg på huvudpersonen, Hannah Fors, som då var tämligen övernaturlig. Hon dök upp i mitt huvud bara sådär en dag och som det brukar bli så vägrade hon försvinna. Men det första förlaget som visade intresse ville att jag skulle skriva om manuset till en renodlad spänningsroman utan övernaturliga inslag och jag gör i princip alltid som jag blir tillsagd haha…Första arbetstiteln var ”Arvsynd”, men efter omskrivningarna hade även ploten ändrat sig så mycket att den inte längre kändes relevant. När Hoi antog den så bollade vi lite idéer och till slut blev det ”Bestraffaren” istället. Titeln anspelar på historiens bad guy, som anser att rättvisans vågskålar väger ojämnt och att det måste rättas till.

Bildresultat för kalla kårar böckerBildresultat för ed mcbain

Q: Vad läser du själv och vad influerar ditt skrivande?

A: Jag läser tyvärr inte alls lika mycket som förr, jag tycker helt enkelt att det är roligare att skriva. Men tidigare var jag ända sedan jag knäckte läskoden i 6–7 års åldern den ständiga läsaren av allt som var bokstäver i en rad. Min husgud och influencer är Stephen King, när det gäller deckare gillar jag hårdkokta som Andrew Vachss och i yngre år plöjde jag Ed McBain på löpande band.  Annars har det varit det mesta inom skräck, från seriemagasinet Chock när jag var barn, via pocketserien Kalla Kårar och Poe till Koontz och Peter Straub typ. Jag gillar också historiska romaner, speciellt om romarriket och vikingatiden, och så har jag av någon anledning en märklig hang up på Henrik VIII. Jag läser också med jämna mellanrum om Fogelströms Stockholmsserie, både Barn-serien och Stad-serien, och behållningen är lika stor varje gång. Jag tror att mycket av min egen unika röst i skrivandet kommer från allt jag läst genom livet, men influenserna har, åtminstone de sista åren, mest kommit från teveserier. Jag har alla strömningstjänster som finns och skäms inte ett dugg för det. Många gånger har jag fått pausa framför teven mitt i en replik och greppa mobilen för att plita ner en eller två lysande idéer eller en mening i en ovanligt snärtig dialog. Vissa manusförfattare till teveserier är smärre genier i mitt tycke. Och allt som inspirerar är ju bra, eller hur?

Bildresultat för writing quill

Q: Du har ett krävande jobb. Berätta hur ditt skrivande ser ut, hur du tar tid för skrivandet?

A: Ja, tar är väl ordet för dagen. Jag jobbar ju heltid, men behöver tack och lov inte ta med mig jobbet hem, varken fysiskt eller mentalt, men det är ändå en strid för timmarna eftersom jag dessutom försöker hinna med att gymma och ha något som liknar ett socialt liv med mina vänner. Innan jag ställdes inför en skarp deadline på allvar, det vill säga fick förlagskontrakt, så kunde jag gå och vänta in det där gyllene tillfället när jag hade en hel helg ostörd och kunde sitta och skriva tio-tolv timmar i sträck i två dagar och det hände att jag inte skrev en bokstav på flera veckor. Tack vare bubblan och fingersättningen så blev det rätt mycket gjort under den tiden också, men nu känner jag att det inte funkar längre, dels för att jag har pressen på mig att prestera ett färdigt råmanus innan ett visst datum men också för att det är otroligt tröttsamt att ”vakna upp” efter en sådan maratonsittning. Nu har jag gett mig den på att satsa på kortare skrivpass, max en timme på vardagar och kanske max tre timmar på lediga helger och istället göra det oftare, helst något pass varje vecka. Men det är svårt, och att sätta sig ner och skriva och sedan sluta efter en eller ett par timmar är för mig lite som att någon rycker lördagsgodispåsen ur näven på mig efter att jag bara hunnit ta en bit…

Q: Sist men inte minst – vad har du för nytt skrivprojekt på gång?

A: Just nu i detta nu sitter jag på nålar och väntar på att få besked från förlaget om del två i serien om Hannah Fors och Henrietta Rollins håller måttet någorlunda. Gör den det så är det redigering som gäller hela vintern inför planerad utgivning i maj -20. Sedan börjar det om igen med del 3 i samma serie därefter, så brist på projekt finns inte. Dessutom har jag en smärre kö av nya karaktärer med egna historier som trängs i bakhuvudet. Men först ska mörkret tätna rejält över Wästholm …

Tack, Pia!! Vi väntar med spänning på del 2 i Bestraffar-serien!

 

Läst: Bestraffaren av Pia Kask

Bestraffaren (inbunden)

Bestraffaren av Pia Kask (2019) – ♥♥♥♥
Hoi Förlag

Bestraffaren är en spänningsroman om civilutredaren Hannah Fors som hjälper polisen Henrietta Rollins att utreda grova brott i Wästholm, en kuststad i ekonomisk nedförsbacke där befolkningsmängden minskar i samma takt som arbetstillfällena.
När två tonåringar hittas mördade verkar morden först slumpmässiga. Men när ytterligare en flicka försvinner och hittas svårt skadad står det klart för Hannah och Henrietta att de har med en seriemördare att göra. Alla offren har blivit strypta med ett läderbälte.
Hannah upptäcker snart en annan koppling mellan offren, en koppling som går långt bak i tiden. Är mördaren någon som väntat i tjugo år på att ta ut sin hämnd? Hannah kan inte släppa tråden, men Henrietta vill inte lyssna. Samtidigt konfronteras Hannah med sitt eget förflutna och de hemligheter hon till varje pris måste dölja för Henrietta.

Det här är en våldsam historia där jag märkligt nog skrattar rätt mycket – svart humor a la tartan noir är något jag uppskattar väldigt mycket. Henrietta Rollins är en riktigt underhållande karaktär, som Wallander fast gånger hundra och skruvad på ett härligt sätt. Hannah Fors har en bakgrund som avslöjas pö om pö och slutet bådar gott inför att få veta mer om allt hemskt hon varit med om. Jag hörde på Bokmässan att Pia precis skickat in råmanuset till del 2 och att den förmodligen kommer ut i maj! Det ser jag fram emot!

En fyra till en stark och underhållande debut!

Köp den här, här eller här.

Läst: Natten Jag Dog av Peter Erik Du Rietz

Natten jag dog

Natten Jag Dog av Peter Erik Du Rietz (2015) – ♥♥♥♥
Hoi (författarex)

Carl Cronhammer, medlem av ett litet och löst sammansatt sällskap vars ursprung och historia har gått förlorade, förmedlar en fasansfull men spännande berättelse om sitt liv i formen av en historisk resa, ett äventyr i fästningsstaden Göteborg och svunna tiders Köpenhamn, men också i vikingarnas Normandiet och 1700-talets London.

Hur kan den här boken ha fått gå förbi så obemärkt? Det är en mycket underhållande och välskriven historia om Carl och hur han till slut blir vampyr. Även om det förekommer delar som utspelar sig i nutid så är boken skriven som Carls memoarer, och de historiska delarna är både underhållande och lärorika. Det var fanimej ingen lek att leva på 1700-talet! Om du gillar vampyrica så ska du läsa den här boken för den känns fräsch och mycket mer hardcore än Twilight…

En fyra i betyg! Bloddroppande bra!!

Köp den här, här eller här.

Läst: Gruvdamen av Daniel Svanberg

Gruvdamen

Gruvdamen av Daniel Svanberg (2016) – ♥♥♥
Hoi Förlag

När den hyllade författaren Bergdahl hittas död i sitt townhouse på Upper East Side i New York City rasar Jakob Jonssons värld samman. TV-producenten Jakob är Bergdahls enda arvinge och när han hittar ett gammalt ljudband på sin döda mentors vind får han inblick i ett mörkt förflutet vars rötter sträcker sig långt bak i tiden till Bergslagens djupa skogar. På det knastriga bandet hörs hur två barn mördas.När Jakob beger sig till Sverige för att nysta i Bergdahls förflutna rullas den gamle författarens smärtsamma barndom upp. Den ensamma uppväxten på barnhem, sadismen och de täta granskogarna precis runt knuten. Och Gruvdamen. Maja. Hon som vill ha kött.Kort därpå blir Jakobs liv ännu mer förvirrat. Under sitt besök i Sverige kopplar det där mörka och onämnbara som vilar i skogen grepp om honom. Det vägrar att släppa taget. Samtidigt börjar de döda att komma tillbaka …

Idén till den här boken är rätt rolig och skildringen av mannen som skär av sig kroppsdelar för att mata den omättliga Maja är ruskiga. Men…texten hade tjänat på att gå några vändor till hon en redaktör som kunnat trimma den. Många upprepningar och transportsträckor. Det är dock en lovande skräckdebut för Svanberg som tidigare skrivit flera reseböcker.

En trea i betyg.

Köp den här, här eller här.

Läst: Huset av Jens Daniel Burman

Huset

Huset av Jens Daniel Burman (2015) – ♥♥♥
Hoi Förlag

Julen närmar sig och Mårten, Lena och deras dotter Elsa åker till det ensliga huset vid sjön för att äntligen få vara tillsammans. Huset ser inte ut som de lämnande det. I farstun står en stol mitt på golvet och i vapenskåpet saknas ett jaktgevär. Varför har grannarna som vaktar huset inte ställt i ordning efter sig?
Familjen har gått igenom en tung period sedan Lena blivit invalid efter en bilolycka. Hon har fått permission från sjukhuset och behöver sondmatas och medicineras flera gånger per dygn. Det är lång väg till sjukhuset ifall något skulle hända, men trots det ser Mårten fram emot att de ska få vara en tillsammans igen.
På julaftonsnatten knackar det på dörren. En nedkyld och utmattad kvinna söker hjälp. Hon får värme, vila och skydd mot snöstormen som rasar utanför. Men det finns också något annat hon vill ha …

En klassisk skräckberättelse där huvudpersonerna blir fångade i ett hus av vädrets makter och inte kan ta sig därifrån. Motiv och bakgrund skymtar fram mer och mer under berättelsens gång. Den största behållningen har jag av skildringen av Elsa, flickan som är utanför och annorlunda. Slutet är lite öppet för tolkningar vilket är roligt. En trevlig debutroman av Burman och jag är nyfiken på vad han hittar på härnäst.

En trea i betyg.

Köp den här, här eller här!

 

 

Läst: Kalldrag av Markus Sköld

Kalldrag (häftad)

Kalldrag av Markus Sköld (2016) – ♥♥♥+
Hoi Förlag

Therese har tröttnat på sitt jobb som ekonom  i Stockholm. När hennes man John får chansen att bli vd för Gränshammars stålindustri, går hon med på att ge orten några år för att hinna fundera på vad hon ska göra med sig själv. De flyttar in i direktörsvillan vid foten av Lyktberget, precis vid ett gruvhål.
Vad de inte vet är att gruvan har en mörk historia. För sextio är sedan sprängde av misstag en grupp gruvarbetare in sig i en naturlig grotta under marken och släppte lös någonting som tog gruvarbetaren Pär Klang i besittning. Han blev galen och slog i hjäl fyra av sina kamrater med en gruvhacka. Sedan försvann han in i berget och ingen har sett honom vid liv sedan dess. Däremot går det historier om att folk har sett hans våldnad gå omkring på lyktberget.
Therese trivs inte särskilt bra i Gränshammar. Det händer märkliga saker i huset, lukter och ljud som hon inte kan förklara. Familjens katt börjar bete sig aggressivt. Dessutom känner hon sig uttitad och har svårt att relatera till människorna på orten. Det är bara en person som hon trivs med: blomsterhandlaren Mia. John blir mer och mer engagerad i jobbet och lämnar Sara och Therese hemma. Det knakar i äktenskapets fogar.
Samtidigt blir den halvalkoholiserade stålverksarbetaren Kenta mer och mer orolig för utvecklingen på verket. En ny vd riskerar att införa förändringar, han kanske till och med får för sig att sparka folk. Ett hat börjar byggas upp mot John Frisk som gör honom mottaglig för samma ondska som för sextio år sedan tog Pär Klang i besittning.
Therese börjar luska i händelserna i gruvan för att förstå det som händer i huset. hon inser att alla som har kommit i kontakt med gruvan eller direktörsvillan på något sätt har dött.

En mycket spännande och välskriven romandebut. Svensk skräck är mycket välmående just nu och det här är den andra skräckromanen jag läst på kort tid som utspelar sig i området runt Hofors – Storvik (Vattnet drar är den andra). Jag är själv från ett brukssamhälle och tycker det skildras fint i boken hur viktigt bruket är för ett litet samhälle och hur platschefen nästan är kunglighet. Det onda får vara lagom vagt och konturlöst och det gillar jag. Det blir aldrig så läskigt som när man får tänka själv…

En stark trea till en lovande debut. Jag vill läsa mer av Markus Sköld!

Köp den här, här eller här!

Läst: Undertryck av Niklas Lindroth

Undertryck

Undertryck av Niklas Lindroth (2015) – ♥♥♥♥
Hoi Förlag

Adam Berg lever i spillrorna efter en dödsolycka som splittrade familjen. Han går till psykolog, äter tysta middagar hos föräldrarna och försöker behålla jobbet som gymnasielärare. Endast nätterna ger lättnad, där finns en värld han kan kontrollera.
När Adam träffar sömnforskaren Herman Wiesler förändras allt. Med hjälp av en experimentell drog dras han allt längre in i sökandet efter förlåtelse – och djupare ner i sig själv. Adams jakt sätter igång en serie oförklarliga händelser och förvandlas snart till en flykt från något mer än bara de mörka minnena som förföljer honom. Kommer han att överleva resan han har påbörjat?

Den här boken snavade jag över av en slump och det är jag mycket glad över. Jag tycker mycket om den mörka stämningen, och handlingen (att drömmarna tar en till en värld som är nog så verklig) påminner mig om en film jag tyckte mycket om The Cell med bl a Jennifer Lopez.
Språket flyter på fint och jag kan se den läskiga drömvärld som huvudpersonen Adam sover sig in i. Man får reda på vilket tungt bagage Adam bär på under berättelsens gång och lär känna honom rätt bra – och man sympatiserar verkligen med honom.
Slutet lät ana att det kommer mera och detta är tydligen den första delen i en tänkt trilogi. Jag är mycket nyfiken på del två.

En bra bok som fler borde känna till. Den får en fyra i betyg!!

Köp den här, här eller här!

Läst: Mörk Avsikt av Elisabeth Akteus Rex

Mörk avsikt (häftad)

Mörk Avsikt av Elisabeth Akteus Rex (2014) – ♥♥♥+
Hoi Förlag (recex)

En ung kvinna springer för sitt liv. Hon vet varför hon är jagad. Hon har redan blivit varnad: där det tidigare fanns en hand finns nu bara en sårig klump. Men hon kan inte leva som de vill. Hon måste fly.

Emelie Törnqvists liv är i kaos; hennes syster Cecilia ligger i koma, hon har förlorat sitt jobb och de två män hon träffat under en tid har upptäckt att de varit en del av en triangel och ursinnigt lämnat henne. Dessutom har hon den kommande rättegången som kastar sin skugga över henne.
Mitt i allt detta träffar Emelie en ung kvinna som uppenbart är på flykt, och hon tar sig an henne trots oklarheter kring situationen. Samtidigt börjar det hända obehagliga saker, märkliga leveranser till dörren, en kuslig känsla av någons närvaro runt hörnet.
Emelie balanserar till slut på gränsen till vad hon klarar av och snart närmar sig den kritiska punkt då det förflutna kommer ifatt och hotar att förgöra den bräckliga tillvaro hon byggt upp.

Detta är den tredje boken i trilogin om maktmissbruk och man kan verkligen se att författarinnan blir mer och mer varm i kläderna – språket och gestaltningen utvecklas för varje bok och jag tycker det är synd att vi inte får följa Emelie längre. Jag tror bokserien kunde ha gjorts längre om alla sidohandlingar getts mer utrymme för det är alltid väldigt mycket som händer och det är full fart hela tiden. Mycket trevligt för oss läsare men också mycket att hålla reda på. Jag kommer att följa Akteus Rex författarskap i framtiden för hon kommer sannolikt att (som Sofie Sarenbrant) att bli vassare för varje bok!!

En mycket stark trea i betyg!

Köp den här, här eller här!

Läst: Naken Sanning av Elisabeth Akteus Rex

Naken sanning (häftad)

Naken Sanning av Elisabeth Akteus Rex (2013) – ♥♥♥+
Hoi Förlag

Två små barn försvinner spårlöst på väg hem från skolan och Örebro, som just blivit sig likt igen efter serievåldtäktmannens härjningar, hamnar åter i medias blickfång. Emelie Thörnqvist har flyttat tillbaka till stan och försöker återhämta sig från de senaste månadernas kaos. Ett nytt jobb och två män som hon inte kan välja mellan hjälper henne att förtränga två kommande rättegångar som hon måste vittna i. Ganska snart inser hon dock att allt inte står rätt till på den nya arbetsplatsen, och en dag står dessutom hennes syster Cecilia plötsligt utanför dörren, på flykt från sin egen man och den religiösa sekt de tillhör. Medan löpsedlarna undrar vad polisen gör för att hitta de försvunna pojkarna trasslas Emelie in i en serie händelser som tvingar henne att välja: ska hon stanna och slåss eller fly?

Debutromanen var mycket lovande och i den här uppföljaren märks det att Akteus Rex blivit varm i kläderna. Prosan flyter på ett självklarare sätt och det är spännande och välskrivet. Trilogin om maktmissbruk handlar denna gång om pedofili och sekter och det finns stoff som kunnat räcka åt flera böcker. Delarna om de tillfångatagna pojkarna är riktigt hemska. Jag har sista delen i trilogin, Mörk Avsikt, och ska genast kasta mig över den för att se hur det går. Jag tycker förresten mycket om att Emelies exs sambo får utveckla sig som person och inte fortsätter att vara den ragata hon var i första boken.

En stark trea i betyg!!

Köp den här, här eller här!

Läst: Dold Agenda av Elisabeth Akteus Rex

Dold agenda

Dold Agenda av Elisabeth Akteus Rex (2012) – ♥♥♥
Hoi Förlag

En serievåldtäktsman härjar i Örebro och lämnar polisen lamslagen. Samtidigt pågår en stor knarkutredning i Stockholm, där tullen hoppas kunna spränga en internationell knarkliga.Emelie Törnqvist är en ensamstående mamma som kämpar med att försöka kombinera mammalivet med karriären samtidigt som hon brottas med minnen från det förflutna och en ansträngd relation till sitt ex. Utan att hon anar det hamnar hon i hetluften och kommer att spela en mycket viktig roll i båda utredningarna.

Delarna som handlar om våldtäktsmannens tankar är otäcka och det jag tycker är bäst beskrivet i boken. Jag tycker också om dynamiken mellan Emmas ex och hans nya kvinna och de motsättningar som finns där. Men på sätt och vis märks det att detta är en debut för ibland haltar det lite och kanske skulle boken tjänat på en vända till hos en redaktör. Men det är underhållande och läsvärt och jag ser fram emot del två i trilogin som visst ska handla om pedofili – ett riktigt ruskigt ämne.

En trea i betyg.

Köp den här, här eller här.