Sharp Objects av Gillian Flynn (2006) – ♥♥♥+
Harper Collins
Camille Preaker skickas tillbaka till sin hemstad Wind Gap för att rapportera om två fall av kidnappning av unga flickor varav den ena slutat med mord. Väl på plats konfronteras hon med sin neurotiska mor och överspända trettonåriga halvsyster…och andra minnen från sin barndom varav de flesta är dåliga. Den andra flickan hittas också mördad och Camille försöker gräva fram sanningen samtidigt som minnena från barndomen hotar ta över.
Det här är Gillian Flynns debutroman och i likhet med hennes senare böcker Gone Girl och Dark Places så innehåller den en hjältinna vars förflutna är sårigt och infekterat, och en kriminalgåta som i högsta grad berör henne. Jag gillar hur det beskrivs att Camille ristat in ord över nästan hela kroppen och hur olika ord pirrar på henne i olika situationer. Den lilla staden där tuffa, snygga, brådmogna småflickor får regera över de mindre lyckligt lottade beskrivs också så bra. Dynamiken mellan den skogstokiga mamman och Camille är också väldigt intressant, och man förstår varför Camille växt upp till en kvinna med issues… Men på nåt sätt så blir jag inte berörd av den här boken på samma sätt som jag blev av Flynns andra böcker. Boken berättas i jag-form och eftersom Camille är avstängd och distanserad så får man aldrig nåt riktigt grepp om henne och jag tror det är det som fattas – jag bryr mig inte om Camille tillräckligt för att boken ska lyfta den där sista lilla biten. Men det är bra och spännande…och inte riktigt som man tror! Slutet är makabert och det gillar jag! En mycket bra debut, definitivt!
En stark trea, närapå en fyra!
Läsa & Lyssna 