Dränkt av Frida Andersson Johansson (2015) – ♥♥♥
Stimpla Publishing (recex)
Drunkningstillbud. Gamla benrester i Gömmarreservatet. En gåtfull granne. Länkar till det förflutna. Händelseförloppet blir alltmer oförklarligt och skrämmande.
Unn blickar framåt. Hon lever singelliv med sina vänner, fokuserar på karriär och hälsa och har vittring på drömjobbet. Men under en joggingtur i Gömmarskogen drabbas hon av hallucinationer. Hennes mystiske granne hittar henne vid en tjärn, medvetslös.
Mot sin vilja dras Unn in i en ström av märkliga och otäcka händelser som tycks ha samband med hennes förflutna. Vem är grannen och vad vill han? Vad är inbillning och vad är verklighet?
Runt om i Stockholm börjar samtidigt oförklarliga drunkningstillbud inträffa. På land.
Jag gillar verkligen idén att väva in gammal folktro i skräckberättelser – det finns mycket fantasieggande att hämta där. Den här debutromanen får helt klart godkänt. Jag hade dock gärna sett att skräckscenerna mjölkats ur ytterligare för bästa effekt. Jag tycker mest om delarna som handlar om Unn och hennes mamma och de ytterst kluvna känslorna Unn har för henne. Dessa delar var välbeskrivna och rörande. Extra beröm för det fantastiskt fina omslaget!
Jag är imponerad av hur mycket bra svensk skräck som ges ut just nu. Det är roligt!
En trea i betyg!