Läst: Havsörnens Skrik av Karin Smirnoff

Havsörnens Skrik av Karin Smirnoff (2022, Polaris) – ♡♡♡+

Mikael Blomkvist sätter sig på tåget till Älvsbyn för att gå på sin dotters bröllop men dras in i händelser som får honom att hitta tillbaka till sina rötter som grävande journalist. Lisbeth Salander befinner sig också norrut för att knyta ihop ett avklippt familjeband, och än en gång korsas deras vägar. Tillsammans hamnar de i stormens öga i den lilla orten Gasskas.

Stieg Larssons karaktärer lämnas nu över till Karin Smirnoff efter att David Lagercrantz haft hand om dem ett tag. Jag tror man måste acceptera att det aldrig mer är Larsson som berättar, att det KOMMER att vara annorlunda beroende på vilken författare som tar över stafettpinnen och inte reta sig på det. Och får jag välja föredrar jag Smirnoffs versioner av Blomqvist och Salander jämfört med Lagercrantz. Salander är mer än bara en deus ex machina som stiger ner för att lösa allt med hackande och round kicks. Hon är mer sårbar och därmed mänskligare. Jag har inte läst Smirnoffs hyllade trilogi men slås av hur hennes prosa (i likhet med andra namnkunniga norrlandsförfattare som t ex Åsa Larsson, Tove Alsterdal och Liza Marklund) lirar så väl med miljön och beskrivningen av karaktärerna. Kargt och vackert. Jag hoppas på ett litet lyft till nästa bok när de ”nya” karaktärerna satt sig lite. Nu blir det en stark trea!

Annons

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: