En av mina favoritskräckböcker är den stora novellsamlingen Samlade Svenska Kulter. Det är en sammanslagning av novellsamlingarna Svenska Kulter, Artöverskridande Förbindelser och Du Kan Inte Leva och en klassiker i skräckgenren.

Samlade svenska kulter : skräckberättelser

(Omslaget är formgivit av Axel Torvenius, en konstnär som gör väldigt cool skrackinspirerad konst)

Novellerna utspelar sig till stor del i Fagers ”kultiversum” som baseras på HP Lovecrafts Cthulhu-mytologi, fast i modern tid, i vårt moderna samhälle. Det är effektfullt att läsa om mystiska riter som utspelar sig på ett prosaiskt äldreboende, eller att få följa en ung ”fiskfolkskvinna” som försöker bli gravid… Novellerna är väldigt olika skrivna också, någon innehåller nästan bara dialog, en annan utspelar sig i det allvetande perspektivet och ytterligare en annan har en korthuggen prosa som nästan påminner om Lapidus slanginspirerande prosa. Det är väldigt underhållande!

Jag har passat på att fråga herr Fager några frågor runt Kulterna, Lovecraft och lite annat för att fira Kulternas tioårsjubileum. Here it goes!!

Bildresultat för hp lovecraft

Q: Om man börjar se närmare på Lovecrafts påhittade mytologivärld så ser man en hel massa gudar och väsen som inte förekommer i nån större utsträckning i hans prosa – ibland känns det som om gamle Howard Philip broderat ut Cthulhumyten bara för att det är kul. Vi har t ex Abholos (även känd som Devourer in the mist), ” A grey festering blob of infinite malevolence, described as the lesser brother of Tsathoggua or spawn of Cthulhu, born from his bile and tears.” eller Chaugnar Faugn (The horror from the hills), ” A vampiric elephant-like humanoid, with a mouth on the end of its trunk”. Har du några intressanta väsen i rockärmen?

A: Det finns ju massor av monstrositeter i mytologin. Och alla har inte Lovecraft ens uppfunnit. Och en del kan man kanske bara kan tycka synd om. Jag menar, vilket monster vill heta ”Gug”? Skulle jag gräva ner mig i en stor byggnation igen så finns det spännande varelser och företeelser som är kopplade till ett sjunket land i norr: Hyperborea. Jag tror inte ens att det är i första hand Lovecraft som har skrivit om det. Men det finns en del riktigt sköna grejer där. Och det går steglöst och koppla till Norden.

Q: Om du skulle få uppfinna ett Cthulhuväsen, hur skulle det se ut?

A: I ”Krig! Barn!” som kommer om en månad eller två så finns det faktiskt ett par helt färska inkarnationer av guden Nyarlatotep som jag skapat. En av dem är en jättesnygg ung man som vandrar omkring med episkt sexpack, blommig hatt och är välhängd som en elefant. Lovecraft-purister kanske blir bekymrade.

Bildresultat för nyarlathotep

(En mer klassisk variant (iaf enligt puristerna)av Nyarlahotep, aka The Crawling chaos)

Q: Kulterna innehåller en hel del inspiration från Cthulhu-myten som skapades av H.P Lovecraft under de första decennierna av 1900-talet. Trots att det förekommer bastarder, halvblod som är delvis människa och delvis Cthulhu-myt, så är Lovecrafts värld väldigt sexlös. Det kan man inte påstå att Samlade Svenska Kulter är… Speciellt hybrider mellan människa och Dagon-liknande väsen (Dagon är ett slags undervattensväsen) förekommer. Varför är det extra intressant att tänka sig varelser som är både människa och vattenvarelser?

A: Jag tror att charmen eller lockelsen med vattenvarelserna bottnar i att vi kommer därifrån. Vårt ursprung är havet. Vi föds ur vatten. Men vi kan ju egentligen inte andas i det. Det är någon slags urmoderlighet, tror jag. Och en outgrundlighet. Himlen har vi också svårt att vara i, men där ser vi ju saker och ting. Det är ju inte så att det högt upp i himlen lurar konstiga sorters monster vi inte har sett än.
Sen är ju den artöverskridande delen av Lovecrafts havsvarelser rätt obehaglig. Eller snuskig.

Bildresultat för dagon

(Dagon, urpappa till människohybrider som t ex Malin Månson i novellen Tre Veckor Av Lycka)

Fascinationen för vattenväsen med vidhängande tentakler har medfört att det till och med finns en genre inom japansk tecknad porr (hentai) som heter tentakelerotik. Den japanska konstnären Yayoi Kusama har, i samarbete med Louis Vuitton gett ut mode inspirerat av tentakler.

Bildresultat för tentacle louis vuitton

(Yayoi Kusama med sina berömda polkaprickiga tentakler)

Q: Är däggdjur passé och tentakelbärande vattenväsen det nya svarta?

A: Kasuma-utställningen var underbar. Såg den för några år sen. Du? Den är väldigt rolig. Man går därifrån och är glad. Tentakelporr blir man kanske inte lika glad av.
Men är det trendigt?

Q: Vår kära HP sov sig till flera av sina verk – det vill säga att han drömde ihop inspirationen till dem. (Och här kommer Stephen Kings favorit-hat-fråga) – hur får du idéer till dina noveller och romaner?

A: Är inte Kings favoritsvar ”tänk om”? Det kommer man ganska långt på. Tänk om det bor ett spöke på vinden. Tänk om tjejen som jobbar i akvarieaffären är en fisk.

(Jag kan på rak arm inte komma på att den enda av mina historier har börjat som en dröm. Jag drömmer mest om sex eller plågsamt vardagliga saker.)

Sen kanske knepet är att försöka stoppa in lite originella grejer i huvudet. Annars har man ju samma ingångsvärden som alla andra. Åh va häftigt det här med clowner som bor i kloaker. Åh va häftigt det är med en TV-serie som är som arkiv X fast med barn. Annorlunda input och du får annorlunda output. Jag brukar slänga åt mina elever konstiga historiska händelser och be dem berätta utifrån dom. Danssjuka i Strasbourg. Vad var det som hände egentligen?

Bildresultat för danssjuka i strasbourg

(1518 började invånare i Strasbourg att dansa sig till döds. Såhär tänkte man att det kunde sett ut. Helt klart blir man nyfiken på vad som hände egentligen…)

Q: Vi har tidigare pratat om andra inspirationskällor – närmare bestämt Clive Barker som vi båda tycker mycket om. Barker håller på med alla möjliga konstformer förutom sina böcker – målningar, dataspel och filmer.

A: Det är väldigt roligt att liksom Barker pröva på olika medier. Och vissa kanske man har lättare för änandra. Jag tror mig ha märkt att jag fungerar bra ihop med den tecknade serien. Jag lär nog däremot aldrig få för mig att rita för det är riktigt jävla dålig på.

Q: Nu är det få om ens någon filmatisering av hans böcker som varit lyckad (jo, de första 2 Hellraiserfilmerna och så Nightbreed som han faktiskt regisserade). Är film ett medium du skulle vilja utforska? I regissörsstolen?

A: Att regissera är ju faktiskt mer än bara att sätta sig och peka. Däremot skulle jag tycka det var intressant att jobba mer än jag redan gör med både med film och tv. Som manus eller storyline-människa.

Jag har nyligen slutit ett nytt avtal om hela kultarnas värld med Svensk Filmindustri, och jag tror det kan bli en plattform som gör att vi kan titta på Kulterna från lite olika vinklar både som film och tv-serier.

Q: Vilka av dina texter tycker du skulle göra sig på filmduken? Furierna från Borås skulle vara häftigt!

A: Furierna som novell behöver minst en ordentlig berättelse till för att bli en film. Just nu är den en hejdlös snusk och splatterfest. Det slog mig när jag såg den tecknade serien för några år sen att ”åtta uppslag kannibalorgie är åtta uppslag kannibalorgie”. Jodå. Jag tror inte det går att föreställa sig hur lång en sån filmsekvens skulle bli. Eller hur obehaglig.

Jag har funderat en hel del på vilka noveller som skulle bli bra film. Många av novellerna är i kortaste laget för att bli en bra film. Dom behöver någonting till. Om man bortser från det så tror jag det går att göra en jättebra skräckis i 1800-tals miljö av pigornas trappa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s