Läst: Främling, Inkräktare av Hans Olsson

Främling. Inkräktare

Främling, Inkräktare av Hans Olsson (2014) – ♥♥♥-
Zakuli Förlag

I denna novellsamling finns tolv berättelser samlade. Här finner du bland annat tjuvar, Facebookälskare och en sommargatt. En flicka blir biten av en orm på fjället. Hon påstår att det är en lindorm. En desperat kamp mot tiden startar där hennes morfar förtvivlat söker efter något som kan hjälpa henne. Det tar honom långt ner i underjorden, till en främmande värld där människan inte hör hemma. Lisas älsklingar blir en dag plötsligt som tokiga i skogen. De skäller och kryper ihop intill hennes ben. Någon eller något finns där ute, och iakttar henne. En kvinna blir begravd med ansiktet neråt samtidigt som en mystisk holme dyker upp ur sjön Nimmerns grumliga vatten. Vad har egentligen hänt i de östgötska skogarna som lett till detta hemska öde? När de vaknar mitt i natten av oljudet tror de att det är åskan som går. På morgonen ljuder larmet. Utanför staden står den, obelisken, och blickar ner på dem från kullen. Vågar du läsa?

Den här novellsamlingen var ganska brokig. Vissa noveller var nästan mer som sagor (novellerna om den lindormsbitna flickan tyckte jag påminde mycket om filmen Hellboy i beskrivningarna av troll och vättar). Sen fanns det mer skräckbaserade noveller också men den novell jag tyckte bäst om var den där en tjuv blir inlåst i ett rum med kodlås. Alla noveller skulle ha tjänat på en grundlig vända hos en lektör/redaktör eftersom jag kunde se en hel del språkliga fel när jag läste. Men på det stora hela är det en underhållande novellsamling. Alltid roligt med svensk skräck!

En (åt det svagare hållet) trea i betyg.

Köp den här, här eller här!

Massolit Book Blog Awards

massolit_logo_footer-1

Nu kan du nominera din favoritbokblogg till Massolits bokbloggspris! Klicka här och läs hur man gör!

Det finns tre kategorier, Årets bokblogg, Årets nischade bokblogg samt Årets bokbloggsinlägg. Fram till den 13 februari kan du nominera din favorit inom dessa kategorier.

 

Lyssnat på: En Orolig Grav av Elly Griffiths

En orolig grav (inbunden)

En Orolig Grav (A Dying Fall) av Elly Griffiths (2014) – ♥♥♥+
Minotaur

En man blir innebränd i sitt hus vars ytterdörr är låst utifrån. Offret, en före detta studiekamrat till arkeologen Ruth Galloway, har strax före sin död skickat ett brev i vilket han berättar att han gjort ett sensationellt fynd i närheten av Blackpool. Fyndet rör den legendariske kung Artur och eftersom Ruth är specialist på gamla skelettdelar ber han om ett expertutlåtande. I samma brev framgår att han är rädd, men han hinner aldrig förklara varför.
Allt medan Ruth kartlägger upptäckten börjar omgivningen bete sig misstänkt. Det står klart att starka krafter inom universitetsvärlden vill undanhålla något från offentlighetens ljus.

I den här boken byter Griffiths miljö och beger sig till Blackpool, vilket ju är Harry Nelsons hemtrakter. Persongalleriet fortsätter att trassla till det för sig på det personliga planet och eftersom man vid det här laget känner dem ganska bra så är det styrkan med boken… Ruth flirtar med andra män men hon och Nelson fortsätter att sukta efter varandra, och Judy och Kaba likaså. Kriminalberättelsen är helt ok men inte lika stark som i de tidigare böckerna. Barn spelar alltid en stor roll i Griffiths böcker, både karaktärernas och andras och så även i den här boken.

En helt OK Galloway-bok, underhållande och välskriven. Angela Kovacs läser mycket bra.

Köp den här, här eller här!

Lyssnat på: Helveteselden av Karin Fossum

Helveteselden (ljudbok)

Helveteselden (Helvetesilden) av Karin Fossum (2015) – ♥♥♥♥
Bonnier Audio

Det är en varm sommardag i början av juli 2005. I en sänka, intill en träddunge, står en gammal, rostig husvagn. Inuti ligger en kvinna och hennes femårige son döda. Brutalt mördade. Fyra knivhugg i moderns kropp, lika många i barnets. På golvet bredvid dem ligger det blodiga mordvapnet, en kniv med långt blad.
Kniven och ett blodigt fotavtryck är de enda spår poliskommissarie Konrad Sejer har då han försöker lösa vad som på en gång framstår som ett vansinnesdåd och ett välplanerat mord. Varför befann sig kvinnan och hennes son i husvagnen? Och vem har haft motiv att mörda dem?

Fossum kryper som vanligt tätt inpå, in under skinnet på både sina läsare och sina huvudkaraktärer. Den här berättelsen är inte en ”whodunnit” utan en slags ”whydidhedoit” som berättas baklänges och det är präktigt beklämmande som man följer hur historien obönhörligt för oss mot det tragiska slut som vi redan känner till. Sorgligt och välskrivet. Fossum är fantastisk och den här är den bästa på länge. Sparsmakat men ändå fullständigt.

En välförtjänt fyra i betyg. Underbar. Torsten Wahlunds lugna röst passar historien mycket bra.

Köp den här, här eller här!

Lyssnat på: Känslan av Död av Elly Griffiths

Känslan av död (pocket)

Känslan Av Död (A Room Full Of Bones) av Elly Griffiths (2013) – ♥♥♥+
Minotaur

Det är halloweenkväll i Norfolk. På Smiths museum förbereder man ett ovanligt evenemang. Inför en handfull speciellt utvalda gäster ska en medeltida kista öppnas. Den väntas innehålla kvarlevorna av en biskop som levde på 1300-talet.Arkeolog Ruth Galloway kommer i god tid för att övervaka öppnandet. Men museet verkar märkligt tomt och tyst. Efter en stund hittar hon intendenten livlös bredvid kistan, mördad, blödande från näsa och mun. Ett fönster står öppet och en död orm ligger inglasad i ett hörn av rummet.Kommissarie Nelson får hand om fallet. Det framkommer att intendenten nyligen mottagit hotbrev från en grupp aktivister som vill att museets samling med aboriginska kranier ska återlämnas. Men är detta verkligen motivet? Museet ägs av Lord Smith och vid besöket på familjen Smiths lantegendom inträffar det mystiska saker, döda ormar påträffas på märkliga ställen och Nelsons misstänksamhet ökar.Då ytterligare en person dör och Nelson oförklarligt insjuknar förstår Ruth att det måste handla om något mer än kranierna. Frågan är hur pusselbitarna hänger ihop. Nelson svävar nu mellan liv och död, och svaret på mordgåtan tycks vara det enda som kan rädda honom.

Griffiths böcker har en mysig, trygg känsla trots allt hemskt som händer. Och konstigt nog tycker jag att det faktum att det handlar väldigt mycket om karaktärernas privatliv, ibland så mycket att deckargåtan överskuggas, inte gör något för jag är väldigt förtjust i hennes karaktärer. I den här boken kommer hemligheter från tidigare böcker upp till ytan och det finns också nåt slags övernaturliga övertoner. Jag kan tycka att Kaba för det mesta är en nödlösning för att ordna upp allt men det kan jag strunta i när det är såhär välskrivet och underhållande. Gillar man CSI så är man dessutom road av de vetenskapliga inläggen.

En stark trea till en hederlig Griffiths-bok!

Köp den här, här eller här!

Läst: Hud av Mo Hayder

Hud (inbunden)

Hud (Skin) av Mo Hayder (2014) – ♥♥♥+
Modernista (recex)

När en ung kvinnas ruttnande kropp återfinns nära ett järnvägsspår utanför Bristol antyder såren på hennes handleder självmord. Det är också just så polisen vill ha det: snyggt och prydligt och enkelt att lägga till handlingarna.
Men kriminalkommissarie Jack Caffery tvivlar. Fler synbara självmord dyker upp, alla med kopplingar till Älvgrottorna, ett nästan bottenlöst system av översvämmade gruvor. Caffery börjar ana en skugglik, mystisk varelse, någon som håller sig gömd i mörkret och osedd kan ta sig in i folks hus.
Vid sidan av Caffery arbetar polisdykaren Flea Marley. Med sitt förflutnas trauman bakom sig har hon börjat undra om deras förhållande inte skulle kunna bli någonting mer än det yrkesmässiga. Men så upptäcker hon något som inte bara kommer henne obehagligt nära, det är så skrämmande att hennes liv aldrig kommer att bli detsamma.
Och den här gången kan ingen – inte ens Jack – hjälpa henne.

Ordningen som Caffery-böckerna ges ut på svenska är lite förvirrande, det här är den fjärde eller femte boken om Caffery men den andra i Walking man-serien där även Flea Marley spelar en återkommande roll. Det var ett tag sen jag läste den första Walking man-boken, Ritual, och eftersom det hänvisas en hel del till den boken så är det bra att ha den färskt i huvudet. Boken är heller inte lika makaber och spännande som debutboken Fågelmannen men väl läsvärd ändå. Caffery är en favorit och i den här boken kommer man närmre Flea också…henne fick jag inte riktigt kläm på i Ritual. Hayder är väldigt bra på att fixa snitsiga vändningar i handlingen och väjer heller inte för att fimpa folk man trodde var huvudpersoner – det gör att det blir oförutsägbart och mer spännande. Men jag förstår mig inte riktigt på den gåtfulla figuren Walking man som nästan är nåt slags overklig varelse.
Hayder är en bra författare men jag väntar med större spänning på den andra delen (på svenska) i Cafferyserien, Behandlingen tror jag den heter och Modernista släpper den i vår.

En stark trea, men jag föredrar Cafferyserien…

Köp den här, här eller här!