Läst: Bad Boy av Peter Robinson

Bad boy

Bad Boy av Peter Robinson (2010) – ♥♥♥♥
Minotaur

Alan Banks är på semester när en kvinna söker honom hemma på polisstationen. Hon är mycket upprörd och för Banks kollega Annie Cabbot berättar hon att ett vapen har hittats i dotterns rum, ett vapen som kan ha kopplingar till den undre världen. En polisstyrka skickas till huset för att undersöka saken. Men situationen utvecklas snabbt i fel riktning, och innan man vet ordet av har en person dödats. När massmedia får nys om saken blir det stora rubriker. Så inleds en utredning som snabbt går i helt oväntad riktning. Det framkommer att Alan Banks dotter Tracy är inblandad, och att hon just nu svävar i oerhörd fara. Vapnet som man fann hos väninnan tillhör Tracys nya pojkvän Jaff, en ung man med farlig charm. Medan Banks är på semester har Tracy och Jaff dragit sig tillbaka i faderns stuga. Vad Tracy inte vet är att hon snarare är Jaffs gisslan än hans flickvän. För Jaff är en man helt utan samvete, en man som ser allt och alla som handelsvaror. Just nu jagas han inte bara av polisen utan även av en hämndlysten maffiaboss, och han börjar bli alltmer desperat. Om han inte snart hittar en flyktväg måste han förhandla, och det enda han har att köpslå med är Tracy. Det dröjer inte länge förrän även Alan Banks kopplas in på fallet. Ganska snabbt inser han att det är ett betydligt mer komplicerat än man först trott och att han måste ta mycket stora risker för att lösa det. Den här gången handlar det inte bara om att sätta karriären på spel, den här gången är insatsen hans dotters liv.

En av de bästa böckerna om överkommissarie Banks. I den här boken får man följa hans dotter Tracy, som hamnar i dåligt sällskap och senare i livsfara. Robinson beskriver skickligt hur hennes förälskelse i den stygga pojken övergår i rädsla och skräck. I persongalleriet finns också polisassistent Winsome, som jag tycker mycket om, och ett par helgalna yrkesmördare. Robinsons styrka är enligt mig just det faktum att personerna han beskriver blir mycket levande och ibland kommer deckargåtan i skymundan för man bryr sig mer om personerna. Det gör inte mig något alls. Det enda dåliga med den här boken är titeln som jag inte gillar alls. Robinson brukar döpa sina böcker till poetiska saker som ”Mörkrets alla färger”…men det är ju en petitess i sammanhanget! Jag gillver verkligen Banks och nu anar man en öppning i hans krångliga förhållande med Annie Cabott också…det ska bli spännande att se hur det går i nästa bok!

Mycket bra! En stark fyra.

Köp den här eller här!

 

Annonser

2 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s