Läst: Barnflickan av Hanna von Corswant

Barnflickan (inbunden)

Barnflickan av Hanna von Corswant (2011) – ♥♥♥
Ordfront Förlag (recex)

Karin anländer till en liten by i Frankrike för att jobba som barnflicka. Men inget är som hon tänkt sig. Inte bara det stora ödsliga huset med sin enorma trädgård och sina minst sagt udda invånare skrämmer henne, utan framför allt det faktum att det inte finns något barn där. Madame Louis påstår att de förlorat sin son och att hon istället ska hjälpa till i hushållet. Karin stannar kvar, kan inte förmå sig själv att vända hem, eftersom hon är på flykt undan hemska minnen.
Gradvis försöker Karin anpassa sig efter Madame och Monsieurs önskemål samtidigt som hon försöker förstå vad det är som sker runtomkring henne. Madame visar ett egendomligt intresse för Karins person. Hon köper nya kläder åt henne, övervakar vad hon äter och visar ett underligt intresse för hennes månatliga blödningar. Droppen blir när Karin får håret avklippt i sömnen.
Karin lär känna Jean-Claude, en ung man från byn, och här ser hon en möjlighet till flykt. Hon berättar vad som händer och till en början verkar han villig att tro henne. Men det dröjer inte länge förrän hon börjar misstänka att Jean-Claude är i maskopi med de andra.
Varför vill inte Jean-Claude hjälpa henne? De andra byborna tittar konstigt på henne, vad är det de tror om henne? Karin känner att paret Louis har någonting annat planerat för henne, men vad? Hon måste fly från huset snart, hon behöver hjälp. Men hur?

Jag har svårt att beskriva känslorna jag får efter att ha läst den här boken…jag ville gilla den men tycker att de trådar jag velat skulle utvecklas mer och som jag tyckte var skräck, som varelsen i ventilationstrumman och ljuden på övervåningen, försvann och det som blev kvar var i min mening ingen skräckhistoria alls. En thriller kanske…eller en psykologisk spänningsroman, men det var inte skräck. Jag blir också förvirrad av de ständiga tillbakablickarna som inte är det minsta strukturerade, men jag ser det som ett medvetet val som beskriver Karins eskalerade vansinne. Pusselbitarna fylls i eftersom men det gapar fortfarande stora hål i vad vi får veta om Karins förflutna och slutet är mycket öppet för tolkningar – är Karin vansinnig eller har hon verkligen varit utsatt för allt hon säger att de utsatt henne för? Jag vet ju hur jag tolkar slutet men andra läsare har säkert en annan tolkning. Det är intressant, att man som läsare får tänka själv men jag vill nog helst veta mer om hur det verkligen förhåller sig.

Författaren är stilistiskt säker och språket är vackert, och genom språkets lite gammaldags ton (samt genom hänvisningar till saker som filmer och rökning osv) kan man tidsbestämma berättelsen till 60-, 70-tal. Jag föredrar en annan typ av skräckböcker, och den här boken var lite för långsam för min smak men jag ger den en trea i betyg med hänvisning till att idén är originell samt att författaren är skicklig och driven i sitt berättande. Jag läser gärna mer av von Corswant. Omslaget är dessutom vackert och speglar bokens innehåll.

Köp den här eller här!

Annonser

2 kommentarer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s