Jerkadags igen – den här veckan gick snabbt – genom Annikas litteratur- och kulturblogg! Såhär lyder veckans fråga:
För en tid sedan ställde Bokhora frågan om det är finare att läsa på originalspråk. Jag deltog inte själv i debatten, men för att spinna vidare på frågan skulle jag gärna vilja veta om ni alltid försöker att läsa de böcker ni kan på originalspråket eller om ni hellre väntar på de svenska översättningarna?
Jag är inte så kräsen eller hängiven utan läser gärna översatta böcker – MEN – det finns några författare som jag föredrar på originalspråk.
Den första är Clive Barker! Hans poetiska och lite krångliga, högtravande vackra språk gör honom svår att översätta utan att förlora känslan från originaltexten. Jag skulle gärna vilja översätta honom till svenska och roar mig med att göra det i huvudet när jag läser honom, men det är hemskt svårt. Hela grejen med Barkers storhet är just konstrasten mellan det vackra språket som beskriver förfärliga saker.
Den andre är Stuart MacBride! Även om Göran Grip gjort ett bra översättningsjobb så är alla de mustiga skotska svordomarna och slangen svåra att få till på ett bra sätt. Jag älskar att MacBride har tagit med det skotska talspråket i dialogen, det tillsammans med hans svarta humor gör läsupplevelsen till nåt alldeles extra. Read him, ya wee shites!!





