.jpg)
Phyllis Dorothy James har dött vid 94 års ålder. En av föregångarna i deckargenren har lämnat oss men vi kommer att minnas hennes digra samling böcker, och serien om kriminalpolisen Adam Dalgliesh i synnerhet. Trots att hon var till åren kommen så tyckte jag att det inte märktes i hennes böcker, hon hängde med sin samtid och böckerna kändes därför moderna.
RIP PD James. Vi deckarälskare kommer att sakna dig.
Hard Frost av RD Wingfield (1995) – ♥♥♥♥
En pojke hittas död i en skräphög med ett finger avklippt och en annan pojke är försvunnen. Någon knivhugger småbarn i deras sängar. En småskurk hittas död med fingertopparna avskurna och en mattläggares barn dödas medan frun försvinner. DI Frost har mycket att stå i, samtidigt som han paras ihop med en före detta kollega som beskyller Frost för att ingen kunde åtalas för hans fjortonåriga dotters död i en smitningsolycka. Tur att han har sitt svarta sinne för humor.
Frost-böckerna är ganska råa och väjer inte för att beskriva grovt våld mot barn. I den här boken är det mycket sådant, rätt magstarkt faktiskt. Jag tycker om rätt våldsamma böcker och våldet är inte spekulativt utan en del av historien. Man kan bli rätt frustrerad över att INGEN ser Frosts fördelar, inte hans chef eller partners (möjligen kollegor i periferin) och att han är så osjälvisk att han bara bryr sig om att brottet löser sig, inte vem som får äran. Man gillar ju Frost och önskar honom allt gott. Även i den här boken är det många trådar att hålla reda på men de knyts ihop på slutet. Lysande inläst!! Rekommenderas varmt.
En fyra i betyg!!
Jag har den äran att fått ha fått en novell antagen i en antologi med namnet Bakom Masken – och novellantologier är (som den vise Forrest Gump en gång sa) like a box chocolate! Jag gör därmed hämningslöst reklam för denna bok, som förhoppningsvis kommer ut före jul!! Min novell heter Moderskärlek och är åt det skräckiga hållet…såklart!
Citymorden av Lars Bill Lundholm (2014) – ♥♥♥+
Lind & Co (recex)
Tre maskerade rånare genomför ett brutalt dåd i tunnelbanan i Stockholm. En hel vagn på tåget skjuts sönder och pengar, klockor och mobiler avkrävs de skräckslagna resenärerna. Två män, lokföraren och en passagerare, mördas brutalt.
Rånarna flyr i en svart Chevrolet och kör till en övergiven, nersliten fabriksbyggnad vid Stockholms hamninlopp. Högst upp i den, i ett smutsigt före detta omklädningsrum med kakelbås och plåtskåp, tar de av sig sina skidmasker. Rånarna är tre unga kvinnor. De hämtar en illa tilltygad kassettbandspelare från ett av skåpen, sätter sig runt den, tar varandras händer och börjar vagga när spröd pianomusik strömmar ur högtalaren. Det är en gammal Beatleslåt: For no one. Tårarna rinner utmed kvinnornas ansikten.
Den handikappade polisen Axel Hake får hand om fallet. Han tror inte att det är ett terrorattentat som polisledningen förordar. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret. Inga slagord, inga krav.
Rånarna har en annan agenda, men vilken? När ytterligare ett rån med mordisk utgång utförs vidtar Hakes chefer åtgärder han inte kan acceptera. Han tar semester men släpper inte fallet och fortsätter sin utredning i smyg, under täckmantel. Hake lyckas närma sig en av kvinnorna genom att utge sig för att vara någon annan. Han spelar sitt spel, men han har inte räknat med att behöva blanda in sina egna känslor i denna katt-och-råtta-lek på liv och död. Och det försätter inte bara hans eget liv i fara, hela hans familj står också hotad.
Jag har läst alla tidigare böcker om Axel Hake och tyckt mycket om dem. Stockholmsskildringarna är fina och Hake är en sympatisk huvudfigur. Hans chef Rilke älskar man att hata (han är nästan en pastisch av hur en dålig chef ska vara i en deckare) och väldigt underhållande. Systern Julia är trivsamt originell och i den här boken blir den karaktär jag har haft svårast för, Hakes särbo Hanna, faktiskt riktigt mänsklig. Det är svårt att säga nåt om krimhistorien utan att avslöja för mycket men som läsare vet man mycket mer än vad Hake och hans kollegor gör…så det handlar inte om att avslöja mördaren utan snarare följa Hake fram tills dess han får insikt i hur saker förhåller sig. Intrigen är bra och trovärdig. En bra bok!
En stark trea i betyg! Roligt att Lundholm är tillbaka efter ett antal års uppehåll.
Night Frost av RD Wingfield (1992) – ♥♥♥♥
En seriemördare dödar äldre människor i Denton, och polisen går på knäna av arbetsbelastning då halva styrkan ligger sjuka i influensa. Samtidigt härjar en anonym brevskrivare, inbrottstjuvar, pornografer och mordbrännare. DI Frost har fullt upp att försöka bringa reda i allt detta och är lika ful i munnen och redo att göra avkall på reglerna som någonsin.
Jordstorm av Mons Kallentoft (2014) – ♥♥♥+
Forum Förlag (recex)
En tidig majmorgon hittas en ung man död i ett dike intill Göta kanal. Han är naken, men kroppen bär inga synliga spår av våld och när Malin Fors och hennes kollegor anländer till platsen råder en märklig tystnad. Det är som om alla röster har dämpats.
Mannen identifieras snart som Peder Åkerlund, före detta Sverigedemokrat, utesluten ur partiet på grund av sina rasistiska uttalanden men numera omvänd. Det visar sig att han har blivit mördad. Och när den 16-åriga Nadja Lundin samma kväll anmäls saknad, troligtvis bortförd, finns tecken som tyder på att de båda fallen hänger samman.
Men har offren något gemensamt? Varför har de valts ut? Efterhand börjar Malin Fors inse att de har att göra med någon som leker med polisen, som talar via mord och inte tänker låta sig tystas. Vad är det han eller hon vill säga? Det är bråttom att hitta ett svar. Nadja Lundin kan fortfarande vara vid liv.
Jag tycker om böckerna om Malin Fors men för mig har det aldrig varit krimhistorierna som varit det jag gillat mest, utan personporträttet Malin. Hennes trasiga relationer, kärleken och oron för dottern och – framför allt – skildringen av hennes alkoholism. Hur beroendet är både ologiskt och fasansfullt starkt, hur det kan göra att en vettig människa tappar huvudet av törst…det är så starkt. Även Kallentofts nya huvudkaraktär Zack tampas med beroende och Kallentoft är skicklig på att skildra detta. I den här boken finns inte de där kursiva, övernaturliga rösterna med och eftersom jag haft svårt för dem så tycker jag att det är bra. Krimhistorien är spännande och jag kan rekommendera boken till er krimälskare.
En stark trea!
Stalker av Lars Kepler (2014) – ♥♥♥♥+
Albert Bonniers Förlag
För nio år sedan dömdes prästen Rocky Kyrklund till rättspsykiatrisk vård för ett brutalt mord. Själv minns han ingenting. Efter en svår olycka har han återkommande blackouter.
Samma sommar som hans återanpassning till samhället påbörjas, skickar någon en filmsekvens på en kvinna i ett fönster till polisen. Nästa dag hittas kvinnan död i sitt hem. Det är inte bara det bestialiska våldet som leder tankarna till Rocky Kyrklunds gamla mord. En ny film kommer till polisen. Ingen förstår vad som händer och Joona Linna är försvunnen sedan mer än ett år. Nästan alla tror att han är död. Nästan alla.
Jag blev inte besviken på den här boken, trots de höga förväntningarna. Joona Linna är en av mina favorithjältar, trygg och nästan övernaturligt skicklig på både strid och att klura ut ledtrådar. Det är också roligt att träffa på Erik Maria Bark igen, denna trasiga psykiatriker som kan hjälpa andra men inte sig själv. Kriminalgåtan är blodig och intrikat, tempot högt. Författarna är skickliga på att driva upp spänningen genom berättartekniska knep, korta kapitel och snärtiga beskrivningar som gör att man bara måste läsa lite till… En riktig bladvändare som har ett slut som gör att man otåligt väntar på nästa bok.
En stark fyra, riktigt spännande!
A Touch Of Frost av RD Wingfield (1987) – ♥ ♥ ♥ ♥
Jack Frost försöker smita in på en kollegas avslutningsfest när det rapporteras att en kropp hittas på en offentlig toalett, att en rik affärsmans brådmogna dotter rapporterats försvunnen, att ett rån skett på en nattklubb samt att en smitningsolycka där den skyldige tros vara sonen till en parlamentsledamot… Och som om inte det vore nog får Frost ta hand om en nyanställd poliskonstapel…
Fantastiskt underhållande och välskrivet, massor med olika brottsfall som visar sig höra ihop i slutändan. Mycket fiffigt och dialogen är underbar – och det blir inte sämre av att inläsaren gör sitt jobb på ett otroligt fint sätt. Även i den här boken är brotten råa och den svarta humorn härlig. Jag kan inte förstå att jag inte upptäckt Wingfield tidigare!
En fyra i betyg. Läs!
Bokbloggsjerka igen via Annikas litteratur- och kulturblogg. Såhär lyder veckans fråga:
Har du några tips på liknande nyhetsbrev eller kanske en intressant sajt som boknördar borde kolla in? Kan handla om precis vad som helst, t.ex. böcker, prydnader, porslin etc?
Jag brukar gå in på den här sidan och browsa runt:
http://www.fantasticfiction.co.uk
Här finns över 30 000 författare listade med tillhörande bibliografi, och om man klickar in sig på sina favoritförfattares sidor kan man få tips på likartade böcker samt tips från författare! Ett bra sätt att kolla upp om det kommit nåt nytt och att få nya boktips!
Jag tackar Annika för Any New Books?-tipset, det ska jag genast kolla upp!
Frost At Christmas av RD Wingfield (1984) – ♥♥♥♥
Det är jobbigt för DI Jack Frost – inte nog med att han har ett fall med en försvunnen åttaåring, han måste dessutom ta sig an den nyanställde Clive Barnard. polischefens systerson…
Jag är mycket förtjust i den engelska filmatiseringen av Frost-böckerna, med David Jason i huvudrollen som den bitske Jack Frost. Det är också han som läser i den här boken, på ett fantastiskt sätt! Boken är rätt hårdkokt och våldet mot både vuxna och barn beskrivs grafiskt men inte spekulativt. Boken skrevs 1984 men känns fortfarande modern och är mycket spännande och välskriven, alla trådar nystas ihop på slutet och den svarta humorn i Frosts sarkastiska kommentarer är underbar. Rekommenderas varmt.
En fyra i betyg. Det finns bara sex böcker om Frost och Wingfield är död sedan 2007 men det skrivs nya böcker om Frost genom författarparet James Gurbutt and Henry Sutton under pseudonymen James Henry!
Köp den här, här eller här!
Läsa & Lyssna 